1 Översikt

De ekonomiska utsikterna för euroområdet är fortfarande väldigt osäkra till följd av kriget i Mellanöstern, stängningen av Hormuzsundet och den stora volatiliteten i oljepriserna. Några av de risker som ECB:s experter pekade ut i sina makroekonomiska prognoser i mars 2026 har börjat förverkligas. Oljepriserna ökar ytterligare, det börjar bli störningar i leveranskedjorna, och marknaderna förväntar sig nu att konsekvenserna av konflikten kommer att bli mer utdragna. I grundscenariot i prognoserna från juni 2026 antar Eurosystemets experter att energipriserna kommer att sjunka relativt snabbt de närmaste kvartalen, i linje med terminspriserna^[1]. Det råder dock fortfarande stor osäkerhet kring hur konflikten kommer att utvecklas, liksom hur den kommer att påverka energipriserna, priserna på vissa andra råvaror än energi och den ekonomiska aktiviteten, liksom i vilken utsträckning energiprischocken slår igenom på konsumentpriserna på annat än energi. Utöver grundscenariot har därför alternativa scenarier tagits fram, där man gör olika antaganden om hur stor energiprischocken blir och hur den påverkar euroområdets ekonomi.

Enligt kortsiktiga indikatorer lär tillväxten vara dämpad den närmaste tiden, eftersom de högre energipriserna och den stora osäkerheten verkar hämmande på den inhemska efterfrågan. Främst förväntas de stigande energipriserna, som urholkar de reala disponibla inkomsterna och dämpar konsumenternas stämningsläge, leda till att hushållens konsumtion, som var den största orsaken till tillväxt 2025, avtar betydligt i år. Om konflikten får en lösning relativt snabbt och osäkerheten därmed minskar förväntas denna avmattning i hushållens konsumtion vara tillfällig. På medellång sikt bör den inhemska efterfrågan stärkas när de reala disponibla inkomsterna återhämtar sig till följd av fallande energipriser och en motståndskraftig arbetsmarknad, liksom till följd av de offentliga satsningarna på infrastruktur och försvar, särskilt i Tyskland, som kompletteras av investeringar inom artificiell intelligens (AI). Vad gäller den utländska efterfrågan förväntas exporttillväxten förbli begränsad på grund av ihållande problem med konkurrenskraften, och euroområdets exportföretag lär se sina globala marknadsandelar minska ytterligare. I grundscenarioprognoserna förutspås en årlig real BNP-tillväxt på 0,8 procent 2026, 1,2 procent 2027 och 1,5 procent 2028. Jämfört med marsprognoserna 2026 har BNP-tillväxten reviderats ned med 0,1 procentenheter för både 2026 och 2027 på grund av att kriget i Mellanöstern påverkar mer än man tidigare trodde att det skulle göra. För 2028 har BNP-tillväxten reviderats upp med 0,1 procentenheter eftersom man tror att denna påverkan då kommer att avta.

I grundscenariot förväntas den totala inflationen, mätt genom det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), som högst nå 3,4 procent tredje och fjärde kvartalen 2026 och ligga kvar på över 3,0 procent fram till början av nästa år på grund av den högre energiinflation som konflikten i Mellanöstern ger upphov till. Det beror främst på att de högre priserna på råolja får snabbt och direkt genomslag på konsumentpriserna på bränsle, förvärrat av ytterligare pristryck på raffinerade oljeprodukter. När de flesta av krigets effekter på energipriserna faller ur tolvmånaderstalen förväntas den totala inflationen sjunka kraftigt till 2,3 procent andra kvartalet 2027 och sedan ligga på runt 2,0 procent därefter. Dessa siffror för den totala inflationen visar inte att det finns stora skillnader mellan de olika huvudkomponenterna. Lägre priser på energiråvaror, som kan ses i terminspriserna, liksom stora baseffekter, antyder att energiinflationen kommer att sjunka och bli negativ 2027 för att sedan gå upp 2028, då EU:s nya system för handel med utsläppsrätter införs. Energichocken förväntas däremot gradvis slå igenom på de andra komponenterna än energi i HIKP. Inflationen på dessa komponenter förväntas fortsätta att öka till mitten av 2027, vilket till viss del väger upp för den minskade inflationen i energikomponenten, innan takten mattas av igen 2028. Livsmedelsinflationen förväntas som högst nå 3,7 procent andra kvartalet 2027 för att sedan avta 2028. På samma sätt förväntas HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel öka till som högst 2,7 procent i början av 2027 för att sedan mattas av från och med andra kvartalet det året. De indirekta effekterna och följdeffekterna av dagens energichock förväntas vara mindre än de effekter som sågs 2021–2024, eftersom utsikterna för den samlade efterfrågan är sämre (vilket förväntas begränsa de inflationskompenserande effekterna på lönerna), eurokursens tidigare förstärkning och den växande importandelen från Kina. Samtidigt förväntas flaskhalsar i leveranskedjorna inte öka det sammantagna kostnadstrycket i någon större utsträckning. Enligt grundscenariot väntas HIKP-inflationen öka från 2,1 procent 2025 till 3,0 procent 2026, för att sedan sjunka till 2,3 procent 2027 och sedan gå tillbaka till målet på 2,0 procent 2028. Jämfört med marsprognoserna 2026 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats upp med 0,4 procentenheter för 2026 och med 0,3 procentenheter för 2027, framför allt på grund av att man antar att energi- och livsmedelspriserna bli högre, bland annat till följd av större indirekta effekter på inflationen exklusive energi. För 2028 har utsikterna reviderats ned med 0,1 procentenheter, främst på grund av att oljepriserna förväntas vända nedåt snabbare än man tidigare antog. HIKP-inflationen har reviderats upp med 0,2, 0,3 respektive 0,1 procentenheter för 2026, 2027 och 2028, på grund av högre inflation på både tjänster och industrivaror exklusive energi 2026–2027 och högre inflation på industrivaror exklusive energi 2028.

Om man gör alternativa antaganden om hur allvarligt kriget i Mellanöstern kommer att bli och hur länge det kommer att hålla på, såväl som hur stor och långvarig energiprischocken kommer att bli, vilka effekter den kommer att få på världsläget och osäkerheten och om dessa effekter kommer att sprida sig genom indirekta effekter och följdeffekter, skulle det makroekonomiska utfallet bli ett helt annat. För att illustrera denna osäkerhet har experterna tagit fram tre alternativa scenarier: ett negativt, ett allvarligt och ett mildare. Dessa scenarier innehåller illustrativa exempel på hur energiråvarupriserna skulle kunna utvecklas och slå igenom på ekonomin i euroområdet. Scenarierna är inga prognoser och experterna gör inga utfästelser om hur sannolika de är.

• I det negativa scenariot antas energipriserna öka snabbare och under längre tid än i grundscenariot. Även osäkerheten och de internationella spridningseffekterna antas vara större, liksom de indirekta effekterna och följdeffekterna på inflationen. Jämfört med grundscenariot förväntas inflationen bli högre 2026–2028 (tabell 1). BNP-tillväxten förväntas å andra sidan bli lägre än i grundscenariot 2026 och 2027 men lika hög som i grundscenariot 2028.
• I det allvarliga scenariot antas energiprischocken bli värre och mer utdragen och osäkerheten större, liksom påverkan på löner och andra priser än energipriser, jämfört med i det negativa scenariot. Jämfört med grundscenariot är den totala inflationen betydligt högre under en större del av prognosperioden, i enlighet med tidigare erfarenheter av icke-linjära effekter vid stora energiprischocker. BNP-tillväxten förväntas här avta avsevärt 2026–2027, innan den börjar återhämta sig något snabbare 2028 än i grundscenariot, på grund av högre inkomster och efterfrågan till följd av större effekter på lönebildningen.
• I det mildare scenariot normaliseras oljepriserna snabbare än i grundscenariot, vilket i så fall även skulle innebära att inflationen dämpas snabbare. Den skulle minska till under 2 procent 2027 och 2028, medan BNP-tillväxten skulle återhämta sig något bättre än i grundscenariot.

2 Makroekonomiska prognoser för euroområdets ekonomi

2.1 Realekonomin

Euroområdets ekonomi förblev relativt motståndskraftig trots handelsstörningar och osäkerhet under 2025 och första kvartalet 2026, efter att volatiliteten i de irländska uppgifterna har räknats bort. Enligt Eurostats snabbstatistik steg real BNP 0,1 procent första kvartalet 2026^[2]. Med ett justerat mått på euroområdets BNP-tillväxt, med ”modifierad inhemsk efterfrågan” i stället för BNP för Irland, steg den reala BNP:n med 0,2 procent samma period, vilket var marginellt mindre än vad man hade förutsett i marsprognoserna och en minskning med 0,4 procent jämfört med tillväxttakten fjärde kvartalet 2025 (diagram 1, panel a)^[3]. Eftersom kriget i Mellanöstern inleddes i slutet av första kvartalet 2026 hade det ingen betydande negativ inverkan på tillväxten det kvartalet.

Konflikten i Mellanöstern försämrar tillväxtutsikterna på kort sikt eftersom energiprischockerna och osäkerheten har visat sig vara större och mer ihållande än man tidigare förväntat sig, vilket minskar köpkraften och framtidstron ytterligare. Enkätuppgifter som finns till och med maj visar på att tillväxten har tappat fart sedan kriget i Mellanöstern inleddes. Inköpschefsindexet (PMI) föll något till 48,6 i maj efter en kraftig försämring i april. Denna försämring berodde främst på att PMI för tillverkningsindustrin föll, även om indexet fortfarande låg över tröskelvärdet som signalerar tillväxt, delvis beroende på lageruppbyggnad av rädsla för att konflikten i Mellanöstern ska förorsaka leveransstörningar. De framåtblickande PMI-indikatorerna förbättrades något från bottennivåerna i april. Leverantörernas leveranstider förlängdes dock ytterligare. Även Europeiska kommissionens indikator för tilltron till ekonomin sjönk kraftigt i april, främst på grund av mindre optimism bland hushåll och i tjänstesektorn. Denna indikator stabiliserades dock något i maj. Dessa i allmänhet negativa signaler från enkätuppgifter för tillväxtutsikterna på kort sikt vägs dock delvis upp av att den irländska BNP-tillväxten tros bli starkare än väntat. Det råder dock väsentlig osäkerhet kring det (diagram 1, panel a). Om modifierad inhemsk efterfrågan används för Irland är uppbromsningen mer uttalad. Då minskar tillväxten i euroområdet från 0,2 procent första kvartalet till 0,1 procent andra och tredje kvartalen, innan den tar sig upp till 0,2 procent fjärde kvartalet. Det innebär nedrevideringar på 0,1 procentenheter för tredje och fjärde kvartalen jämfört med marsprognoserna och mer dämpad utveckling inom handel och konsumtion än man tidigare räknat med.

Diagram 1

Euroområdets reala BNP

a) Real BNP-tillväxt

(procentuella förändringar på kvartalsbasis och i procentenheter, säsongs- och kalenderjusterade kvartalsuppgifter)

b) Real BNP-nivå

(index: kv. 1 2024 = 100)

Real BNP förväntas öka från 0,8 procent 2026 till 1,2 procent 2027 och 1,5 procent 2028, när den inhemska efterfrågan återhämtar sig, förutsatt att de underliggande antagandena i terminspriserna på energi om att chocken är tillfällig och att nettoexportens bidrag blir positivt 2027 (diagram 2). Hushållens konsumtion förväntas bidra mest till tillväxten på medellång sikt, följt av en robust investeringsutveckling. För utgiftskomponenter gäller följande:

• Hushållens konsumtion förväntas vara dämpad på kort sikt på grund av försämrad köpkraft och större osäkerhet men bör stärkas på medellång sikt. Konsumentförtroendet har märkbart försvagats sedan kriget i Mellanöstern inleddes, vilket antyder ett mer försiktigt konsumtionsbeteende. Den privata konsumtionen förväntas öka när de reala lönerna börjar gå upp igen efter att ha blivit lägre 2026 på grund av högre inflation och eftersom arbetsmarknaderna förblir motståndskraftiga. Hushållens sparkvot ser ut att vara volatil på kort sikt eftersom hushållen försöker jämna ut sin konsumtion på grund av energichocken. Konsumtionsutjämningen får hjälp av finanspolitiska åtgärder avseende energipriserna i vissa länder, samtidigt som försiktighet gör att sparandet tillfälligt ökar något. Sparkvoten väntas gradvis minska på medellång sikt från nivåer som fortsatt är höga (från 14,5 procent av den disponibla inkomsten 2025 till 13,9 procent 2028) när osäkerheten och försiktigheten minskar och förtroendet förbättras och går upp till historiskt normala nivåer.
• Offentlig konsumtion förväntas fortsätta att bidra till tillväxt på medellång sikt. Den förväntas dock bidra något mindre under prognosperioden än den har gjort de senaste åren. En viss avmattning förväntas 2027 främst beroende på att Next Generation EU-finansieringen tar slut i vissa länder och på ytterligare budgetbesparingar i andra (se även ruta 3).
• Investeringarna förväntas bli något lägre 2026 men ändå överstiga BNP-tillväxten under hela prognosperioden i takt med att den osäkerheten som kriget i Mellanöstern förorsakar minskar, digitaliseringen tar fart och försvars- och infrastruktursatsningarna ökar. Konflikten i Mellanöstern förväntas dämpa de privata investeringarna på kort sikt på grund av den stora osäkerheten och lägre efterfrågan. Företagsinvesteringarna (förutom de volatila investeringarna i immateriella tillgångar i Irland) förväntas återhämta sig andra halvåret i år, trots stramare finansieringsvillkor, när osäkerheter kring energipriser, konflikten i Mellanöstern och flaskhalsarna i leveranskedjorna förväntas minska. Även stigande efterfrågan och fler digitaliseringsinsatser till följd av snabb utveckling inom AI bör bidra till denna återhämtning. De offentliga investeringarna förväntas sakta in 2027–2028 när Next Generation EU-programmet tar slut, men å andra sidan förväntas företagsinvesteringarna till stor del väga upp för denna nedgång, bland annat på grund av att investeringarna i försvar och infrastruktur sprider sig till den privata sektorn och på att lönsamheten gradvis ökar när efterfrågan normaliseras. Bostadsinvesteringarna förväntas vara volatila första halvåret 2026, till viss del på grund av väderrelaterade effekter på byggsektorn, och utsikterna har mörknat på grund av ökande tryck på utbudssidan och vikande efterfrågan. Trots det förväntas bostadsinvesteringarna fortsätta att återhämta sig under prognosperioden, eftersom arbetsmarknaderna förblir motståndskraftiga och de reala inkomsterna återhämtar sig, även om högre bolåneräntor fortsätter att fördyra bostadsköp.
• Exporten förväntas förbli dämpad, på grund av euroområdets ihållande problem med konkurrenskraften som förvärras av sådant som USA:s tullar och eurokursens tidigare förstärkning. På kort sikt förväntas konflikten i Mellanöstern dämpa exporttillväxten ytterligare i och med att den globala aktiviteten försvagas. Dessutom förväntas exportvolymerna begränsas även på medellång sikt på grund av i) att efterfrågan på det som euroområdet främst exporterar minskar när den globala handeln växer på grund av AI, ii) att euroområdet har svårt att stå sig i priskonkurrensen i kombination med att euron är så stark och iii) att nya tullar (se ruta 2) alltmer begränsar exporten till USA. Därför förväntas euroområdets andel av de globala exportmarknaderna fortsätta att vara begränsad. På grund av höga energipriser beräknas importen vara svag på kort sikt innan den börjar utvecklas mer i linje med exporten på medellång sikt. AI- och försvarsrelaterade investeringar förväntas skapa importefterfrågan på medellång sikt. Nettoexporten beräknas ge ett negativt bidrag till den reala BNP-tillväxten 2026 och mindre positiva bidrag 2027 och 2028.

Diagram 2

Euroområdets reala BNP-tillväxt, uppdelat i de främsta utgiftskomponenterna

(årliga förändringar i procent och bidrag i procentenheter)

Den inhemska efterfrågan förväntas hållas uppe tack vare finanspolitiska stimulansåtgärder relaterade till försvars- och infrastruktursatsningar. De finanspolitiska satsningarna på försvar och infrastruktur, som främst Tyskland står för och som förväntas ha störst påverkan på tillväxten 2026, förväntas sammantaget öka tillväxten med 0,5 procentenheter mellan 2025 och 2028^[4]. Energistödsåtgärderna som har vidtagits i vissa länder sedan kriget i Mellanöstern började är till övervägande del tillfälliga och väntas endast ha marginell påverkan på tillväxten.

Jämfört med prognoserna från mars 2026 har den reala BNP-tillväxten nedreviderats med 0,1 procentenheter för både 2026 och 2027 och uppreviderats med 0,1 procentenheter för 2028 (diagram 3 och tabell 2). Konflikten i Mellanöstern har lett till ytterligare höjningar av oljepriserna och större geopolitisk osäkerhet och volatilitet på råvaru- och finansmarknaderna. BNP-tillväxten blev visserligen överraskande mindre än väntat första kvartalet, men det berodde främst på volatilitet i de irländska uppgifterna, vilket har lett till relativt stora upprevideringar av den irländska tillväxten på kort sikt. Bortsett från denna volatilitet beror nedrevideringen av tillväxten under 2026 främst på att utsikterna för konsumtionen har försämrats på grund av att konflikten i Mellanöstern förväntas bli något långvarigare och få större inverkan på inflationen och därmed på realinkomsterna^[5]. Mot slutet av prognosperioden antyder sjunkande priser på energiråvaror, återhämtade reala disponibla inkomster och ökad tilltro att tillväxten kan bli något större 2028. Eftersom tillväxtutsikterna redan hade reviderats ned i marsprognoserna blir krigets förväntade påverkan på tillväxten tydligare när prognoserna från juni 2026 jämförs med prognoserna från december 2025. Då ser man att kriget har gett upphov till en nedrevidering på sammanlagt 0,5 procentenheter för 2026–2027 och en upprevidering på 0,1 procentenheter för 2028.

Diagram 3

Revideringar av prognoserna för real BNP-tillväxt sedan prognoserna från mars 2026

a) Uppdelat i effekter från händelser under året och överhängseffekter	b) Uppdelat i de främsta utgiftskomponenterna
(i procentenheter)	(i procentenheter)

Arbetsmarknaden tros förbli motståndskraftig, eftersom företagen antas hamstra arbetskraft till följd av den tillfälliga lägre ekonomiska tillväxt som konflikten i Mellanöstern leder till. Under 2025 dämpades sysselsättningstillväxten efter år av stabil tillväxt, och redan innan kriget i Mellanöstern bröt ut var förväntningen att denna anpassningsfas skulle fortsätta 2026 och 2027. I juniprognoserna 2026 förväntar man sig att företag ska behålla sin arbetskraft på kort sikt, trots att man producerar mindre. Eftersom effekterna av konflikten förväntas vara övergående förväntar sig företagen att de fördelar som de kan få genom uppsägningar inte är värda kostnaderna och svårigheterna med att återanställa senare. Sysselsättningen förväntas öka något mindre 2026 än man trodde i marsprognoserna men uppvisa något större motståndskraft 2027 och 2028, då den förväntas öka med 0,5–0,6 procent per år (diagram 4, panel a). Det beror på hur den ekonomiska aktiviteten utvecklar sig, liksom på positivare utsikter för BNP-tillväxt 2028. Sysselsättningstillväxten ligger ändå kvar under den nivå som man hade förväntat sig utifrån det historiska sambandet med produktionsvolymer, eftersom arbetsmarknaden fortsätter att anpassa sig. Denna anpassning har lett till en mindre nedrevidering på 0,1 procentenheter för arbetsproduktivitetsökningen 2027 jämfört med marsprognoserna. Arbetslösheten förväntas fortsätta att minska under prognosperioden och nå 6,0 procent 2028, vilket är en nedrevidering jämfört med marsprognoserna (diagram 4, panel b). Denna revidering har gjorts främst på grund av att nya uppgifter för vissa länder är bättre än väntat och något större produktionsvolymer och sysselsättningstillväxt 2028. Dessutom förväntas strukturella krafter, som den demografiska utvecklingen, bidra till lägre arbetslöshet.

Diagram 4

Arbetsmarknaderna i euroområdet

a) Sysselsättning	b) Arbetslöshet
(årliga procentuella förändringar)	(i procent av arbetskraften)

2.2 Priser och kostnader

Den totala HIKP-inflationen steg markant ännu mer i april 2026, då effekterna av kriget i Mellanöstern än så länge främst är begränsade till energipriserna^[11]. Att den totala inflationen steg till 3,0 procent i april från 2,6 procent i mars (1,9 procent i februari) berodde på att energiinflationen steg kraftigt både jämfört med föregående månad och på grund av uppåtriktade baseffekter. Livsmedelsinflationen var oförändrad, medan HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel sjönk till 2,2 procent från 2,3 procent i mars. Lägre tjänsteinflation mer än vägde upp för den högre inflationen på industrivaror exklusive energi, som berodde på stigande kostnader för insatsvaror inom tillverkningsindustrin och högre importpriser. Överlag har konflikten hittills haft begränsad inverkan på konsumentpriserna på annat än energi.

Diagram 5

HIKP-inflation i euroområdet

a) HIKP

(årliga procentuella förändringar)

b) HIKP och komponenter

(årliga procentuella förändringar i procentenheter)

Den genomsnittliga totala inflationen förväntas öka till 3,0 procent 2026, främst på grund av högre energipriser, innan den går ned till 2,0 procent 2028, då energichocken avtar (diagram 5). Den totala inflationen förväntas stiga till 3,4 procent tredje kvartalet 2026 och ligga kvar på en hög nivå fram till början av 2027, främst på grund av energikomponenten. De indirekta effekterna av de högre energipriserna förväntas dessutom bli märkbara gradvis och leda till att HIKP-inflationen exklusive energi pressas upp till i genomsnitt 2,7 procent 2027 från 2,3 procent i början av 2026^[12]. De indirekta effekterna och följdeffekterna i grundscenariots prognoser förväntas bli mindre än under perioden 2021–2024 då inflationen också var hög. Det beror främst på att den totala energikostnadschocken inte är lika stor denna gång med mycket lägre höjningar av grossistpriserna på gas och el (diagram 6), men även på att inflationen inte är lika hög nu, på att den samlade efterfrågan generellt är mindre och arbetsmarknadsvillkoren sämre samt på att leveransstörningarna inte är lika utbredda som de var under 2021–2024. I början av 2027 förväntas den totala inflationen sjunka eftersom råvarupriserna på energi förväntas vara lägre och på grund av stora baseffekter på energiområdet när de stora höjningarna av konsumentpriserna på energi i år faller ur tolvmånaderstalen. Den totala inflationen förväntas därför sjunka markant andra kvartalet 2027 till 2,3 procent och stabilisera sig på runt 2,0 procent på medellång sikt när bidraget från energiinflationen förväntas vara nära noll och de indirekta effekterna och följdeffekterna av energichocken förväntas bli begränsade (diagram 5, panel b). Risken att de indirekta effekterna och följdeffekterna skulle kunna bli större, så som var fallet under den senaste perioden med hög inflation, undersöks i scenarioanalysen med fokus på effekterna av Mellanösternkriget (ruta 4).

Diagram 6

Jämförelse mellan grossistpriserna på energiråvaror 2021–2022 och de antagna priserna i dessa prognoser för 2026–2028

(årliga procentuella förändringar, i procentenheter)

a) 2021–2022	b) Antaganden i grundscenariot 2026–2028

Energiinflationen förväntas nå som högst 12,5 procent tredje kvartalet 2026, gå ned markant 2027 till följd av lägre priser på energiråvaror och negativa baseffekter, för att sedan gå upp igen 2028 när EU:s nya system för handel med utsläppsrätter införs (diagram 7). Energiutvecklingen under 2026 är högst osäker, vilket kan ses i antagandena om priserna på energiråvaror, särskilt oljepriserna, och större raffinerings- och distributionsmarginaler för drivmedel. Höjningarna av priserna på råolja och raffinerade oljeprodukter slår igenom snabbt och fullt ut på konsumentpriserna på flytande bränsle, i linje med historiska mönster och på liknande sätt i olika länder. För gas och el slår dock grossistpriserna igenom på konsumentpriserna med fördröjning och olika mycket i olika länder. Den senaste tidens förändringar på slutkundsmarknaden för energi tyder dock på att konsumentpriserna, särskilt på gas, kan påverkas något snabbare när grossistpriserna ändras än de gjorde 2022. Med tanke på hur dagens chock ser ut, det vill säga att det främst är oljepriserna som påverkas, antas att energiinflationen kommer att gå upp främst på grund av bränslepriserna. Samtidigt har politiska åtgärder aviserats som mildrar effekterna av de högre priserna på energi. De flesta av dem genomförs andra kvartalet och förväntas minska energiinflationen med i genomsnitt cirka 0,6 procentenheter 2026. Med tanke på att terminspriserna på olja och gas går nedåt och stora nedåtriktade baseffekter i början av 2027 beräknas energiinflationen bli negativ 2027. Energiinflation förväntas sedan gå upp igen 2028 då EU:s nya system för handel med utsläppsrätter införs^[13].

Diagram 7

HIKP-energiinflation i euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

Livsmedelsinflationen förväntas öka på kort sikt till följd av energiprischocken innan den går ned mot 2 procent mot slutet av prognosperioden (diagram 8). Livsmedelsinflationen förväntas som högst gå upp till 3,7 procent andra kvartalet 2027, då priserna på inhemska jordbruksråvaror ökar på grund av högre priser på energi och gödselmedel, såväl som indirekta effekter från energiprischocken. Dessa faktorer förväntas mer än väl väga upp för den dämpande effekt som kommer sig av lägre priser på kakao och kaffe och lättande lönetryck. Livsmedelsinflationen förväntas gå ned när råvarupriserna stabiliserar sig och de indirekta effekterna av de högre energipriserna avtar.

Diagram 8

Livsmedelsinflation i euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel förväntas gå upp gradvis för att sedan gå ned igen. I genomsnitt förväntas den ligga på 2,5 procent 2026 och 2027 och sedan på 2,2 procent 2028 (diagram 9). På kort sikt förväntas HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel öka gradvis och nå en högsta punkt första kvartalet 2027 på 2,7 procent, främst på grund av att inflationen på industrivaror exklusive energi går upp markant till 1,5 procent, medan tjänsteinflationen förväntas ligga kvar på runt 3,3 procent. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel väntas sedan gå ned under 2027, främst på grund av att tjänsteinflationen går ned. Inflationen på industrivaror exklusive energi förväntas stiga ytterligare och som högst nå 1,6 procent andra kvartalet 2027 innan även den vänder nedåt. Utvecklingen för HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel beror på att indirekta effekter från högre energipriser gradvis byggs upp både på inhemsk och global nivå, vilket ger högre priser på resor och import och därmed även högre kostnader för insatsvaror inom tillverkningsindustrin. Detta motverkas dock till viss del av lägre arbetskraftskostnader, eurokursens tidigare förstärkning och den växande andelen import från Kina. Inflationstakten för industrivaror exklusive energi och tjänster förväntas sakta ned 2028 i och med att de indirekta effekterna avtar och följdeffekterna via löner blir begränsade. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel förväntas gå ned till 2,2 procent 2028, då tjänsteinflationen förväntas bli 2,8 procent och inflationen på industrivaror exklusive energi 1,1 procent. Att inflationen på tjänster och inflationen på industrivaror exklusive energi skiljer sig åt i början kan förklaras med att energichocken blir olika stor och slår igenom med olika lång fördröjning i de två olika sektorerna (energichocker brukar få snabbare och större, om än kortvarigare, genomslag på inflationen på industrivaror exklusive energi), liksom med att importpriser påverkar inflationen på industrivaror exklusive energi mer^[14].

Diagram 9

HIKP-inflation exklusive energi och livsmedel i euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

Jämfört med prognoserna i mars 2026 har den totala HIKP-inflationen uppreviderats med 0,4 procentenheter för 2026 och med 0,3 procentenheter för 2027, medan den har nedreviderats med 0,1 procentenheter för 2028 (diagram 10, panel a). Upprevideringarna av den totala inflationen beror på att alla komponenter har reviderats upp och avser i första hand andra halvåret 2026 och första halvåret 2027. Att inflationen antas bli högre beror på att inflationen på oförädlade livsmedel och HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel överraskande har gått upp den senaste tiden, liksom på att energi och jordbruksråvaror antas gå upp mer och på att Mellanösternkrigets effekter på andra komponenter än energi förväntas bli större. Att den totala inflationen har reviderats ned för 2028 beror på att man antar att oljepriserna kommer att gå ned något mer än man trodde i marsprognoserna. Den högre HIKP-inflation exklusive energi och livsmedel under prognosperioden härrör både från högre tjänsteinflation och högre inflation på industrivaror exklusive energi 2026 och 2027, och inflationen på industrivaror exklusive energi ligger till grund för upprevideringarna för 2027–2028 (tabell 3). Eftersom hänsyn till energichocken till stor del redan hade tagits i marsprognoserna ger revideringarna jämfört med prognoserna före konflikten en mer fullständig bild av vilken inverkan kriget har haft. Jämfört med decemberprognoserna 2025 har den totala inflationen reviderats upp avsevärt för 2026 och 2027 (med 1,1 respektive 0,5 procentenheter), vilket visar på en direkt effekt på energiinflationen men att genomslaget på andra komponenter än energi är fördröjt. Den totala inflationen är dock oförändrad för 2028 eftersom en direkt nedåtriktad effekt från energikomponenten i stort sett vägs upp av en indirekt uppåtriktad effekt från inflationen på annat än energi (diagram 10, panel b). HIKP-inflationen på energi har reviderats upp med 5,8 procentenheter jämfört med decemberprognoserna 2025 (sammantaget under perioden 2026–2028), medan HIKP-inflationen exklusive energi har reviderats upp med 1,1 procentenheter. Den senare revideringen beror främst på indirekta effekter och, i mindre utsträckning, på följdeffekter från energichocken. Eftersom sådana effekter kan underskattas i de vanliga prognosmodellerna då energipriserna ändras mycket har experterna utifrån sitt eget omdöme gjort några begränsade uppjusteringar för att få med kraftigare genomslagseffekter från de högre energipriserna.

Diagram 10

Revideringar av inflationsprognoserna

a) Jämförelse med marsprognoserna 2026

(i procentenheter)

a) Jämförelse med decemberprognoserna 2025

(i procentenheter)

De nominella löneökningarna förväntas avta ytterligare under 2026, innan de går upp något 2027 och stabiliseras under den andra halvan av prognosperioden. Ersättningen per anställd ökade inte lika mycket fjärde kvartalet 2025, i stort sett i linje med prognoserna från mars. Den förväntas öka mindre under 2026 eftersom löneökningstrenden är svag på kort sikt, tillförsikten låg och osäkerheten hög, vilket också är orsak till att de förhandlade löneökningarna inte förväntas bli så höga. Ersättningen per anställd förväntas gå upp 3,9 procent 2025 men endast 3,2 procent 2026 och sedan ligga kvar på den nivån 2027 och 2028 när konjunkturläget blir bättre (diagram 11, panel a). Reallöneökningarna förväntas bli mindre 2026 och sedan negativa andra halvåret innan de gradvis börjar gå i linje med produktivitetsökningarna 2028 (diagram 11, panel b). Jämfört med marsprognoserna 2026 tros ersättningen per anställd inte öka lika mycket 2026 utifrån nya sifferutfall som har kommit och löneförhandlingar som tyder på att lönetrycket minskar. Den har dock uppreviderats något för 2028. Den nu pågående energichocken förväntas ha en begränsad uppåtriktad effekt på löneökningarna, eftersom efterfrågan är mindre och chocken inte slår lika brett som under perioden 2021–2024, vilket gör att följdeffekterna inte blir lika omfattande.

Diagram 11

Löneutvecklingen i euroområdet

a) Ersättning per anställd

(årliga procentuella förändringar)

b) Real ersättning per anställd, produktivitet och enhetsarbetskostnader

(årliga procentuella förändringar)

Ökningarna av enhetsarbetskostnaderna förväntas gradvis avta under prognosperioden (diagram 11, panel b). Uppbromsningen under 2026 förklaras både av att löneökningarna mattas av och produktiviteten ökar, medan utvecklingen på medellång sikt beror på produktivitetsökningarna. Ökningstakten i BNP-deflatorn förväntas också avta som en följd av lägre enhetsarbetskostnadsökningar, delvis uppvägt av högre bidrag från vinster per enhet.

Importpriserna förväntas bli markant högre på kort sikt innan ökningarna saktar ned andra halvan av prognosperioden. Omräknat till årstakt förväntas importdeflatorn öka med 3,7 procent 2026, från 0,0 procent 2025, främst på grund av högre priser på energiråvaror. Ökningen dämpas dock av den tidigare förstärkningen av euron och billig import från Kina. Importpriserna förväntas sedan öka med endast 1,3 procent 2028, då världsläget förväntas normaliseras.

3 Alternativa scenarier för de ekonomiska konsekvenserna av Mellanösternkonflikten

Den främsta osäkerheten i experternas juniprognoser 2026 rör det pågående kriget i Mellanöstern och vilka effekter det kommer att få på energipriserna och osäkerheten, liksom hur dessa effekter kommer att sprida sig i ekonomin^[17]. För att illustrera dessa osäkerheter kompletteras prognoserna, precis som prognoserna från mars 2026, med ett antal alternativa scenarier. Dessa innehåller illustrativa, hypotetiska exempel på alternativa utvecklingsbanor för energiråvarupriserna och deras spridning till ekonomin i euroområdet. Experterna anger inte hur sannolika de olika scenarierna är. De utgör snarare ett sätt att illustrera var de viktigaste osäkerheterna kring konfliktens konsekvenser finns. I grundscenariot räknar man med att energiråvarupriserna utvecklar sig som i de tekniska antagandena (se ruta 2), medan de alternativa scenarierna skiljer sig från grundscenariot främst vad gäller tre aspekter: hur stor energichocken blir, hur mycket osäkerhet den ger upphov till och hur stort genomslag energichocken får på andra priser än energipriserna (tabell 4). När det gäller genomslaget kan de icke-linjära effekterna och följdeffekterna på inflationen ha stor betydelse vid stora chocker, vilket var en viktig lärdom från ECB:s utvärdering av den penningpolitiska strategin 2025 (se ruta 4). I känslighetsanalyserna i det allvarliga scenariot undersöks konsekvenserna av två risker som just nu är väldigt aktuella, nämligen ransonering av energi och brist på flygbränsle. Precis som experterna brukar göra i sina prognoser antar de i scenarioanalyserna att penning- och finanspolitiken i euroområdet är densamma som i grundscenariot^[18]. För de korta och långa räntorna använder man marknadsförväntningarna.

3.1 Huvudantaganden i de alternativa scenarierna

3.1.1 Energiråvarupriser

I de alternativa scenarierna används fördelningar som härletts från optionsimplicita tätheter för att få fram olika utvecklingsalternativ för oljepriserna och grossistpriserna på gas. Från det tredje kvartalet 2026 antas olje- och gaspriserna följa den 25:e percentilen av de marknadshärledda fördelningarna i det mildare scenariot, den 75:e percentilen i det negativa scenariot och den 95:e percentilen i det allvarliga scenariot (diagram 12^[19]). Dessa percentiler ger en marknadshärledd uppskattning av vilka risker som finns kring energipriserna och inbegriper även implicit olika utvecklingsalternativ för kriget i Mellanöstern och dess effekter på störningarna i energileveranserna.

• I det mildare scenariot sjunker oljepriset till 88 US-dollar per fat och gaspriserna till 41 euro per MWh tredje kvartalet 2026 och ligger ungefär 15–20 procent under nivåerna i grundscenariot hela prognosperioden. I denna prognos förväntar sig antagligen investerare att konflikten får en lösning väldigt snabbt, vilket leder till att de globala olje- och gasmarknaderna snabbt normaliseras och priserna i slutet av 2026 går tillbaka till de nivåer som de låg på före kriget.
• I det negativa scenariot ökar oljepriset till 122 US-dollar per fat och gaspriserna till 60 euro per MWh tredje kvartalet och ligger kvar på nivåer som är ungefär 20–30 procent högre än i grundscenariot hela prognosperioden, vilket antagligen betyder att marknaden förväntar sig en mer utdragen konflikt än vad som antas i grundscenariot.
• I det allvarliga scenariot stiger oljepriserna till 166 US-dollar per fat och gaspriserna till 98 euro per MWh tredje kvartalet, vilket är runt 60 procent mer än i grundscenariot och en fördubbling av gaspriserna. Chockerna håller även i sig längre, och avvikelserna från grundscenariot är fortfarande ungefär lika stora i slutet av prognosperioden. Att chockerna blir så ihållande beror på att osäkerheten är större under längre tid, vilket gör att de optionsimplicita tätheterna blir bredare. Det kan också bero på att marknaden förväntar sig en utdragen konflikt i kombination med betydande skador på infrastrukturen för olje- och gasproduktion i regionen, vilket innebär att energipriserna förblir höga under en längre tid.

Diagram 12

Antaganden om priserna på olja och europeisk naturgas

a) Oljepriser	b) Gaspriser
(US-dollar per fat)	(euro per MWh)

3.1.2 Osäkerhet och osäkerhetens genomslag på finansieringsvillkoren

I det negativa och det allvarliga scenariot antas det att en upptrappning av kriget i Mellanöstern skulle öka osäkerheten i världen och leda till prisjusteringar på finansmarknaderna, men i olika grader, vilket skulle sätta hämsko på den privata konsumtionen, liksom på investeringar och handel. I dessa scenarier används VIX-indexet som ett proxyvärde för osäkerheten globalt. Osäkerheten antas vara stor under en begränsad tid i det negativa scenariot, och i det allvarliga scenariot förväntas osäkerheten bli ännu större och vara ännu längre. Dessa antaganden går i linje med andra situationer då de geopolitiska spänningarna har varit mer eller mindre lika stora, som vid Rysslands krig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern oktober 2023 (diagram 13, panel a). Generellt påverkar osäkerheten ekonomin i scenarierna på två sätt: dels direkt genom att den reala BNP:n påverkas av förtroendechocker, dels indirekt genom att den slår igenom på finansieringsvillkoren.

Diagram 13

Antaganden för VIX-indexet och påverkan på utvalda finansiella variabler

a) VIX-index

(index)

b) Räntemarginaler för företagsobligationer och företagsutlåning i det negativa och det allvarliga scenariot

(räntepunkter, avvikelser från grundscenariot)

I det negativa scenariot leder den tillfälligt högre osäkerheten till att den kostnad som företag i euroområdet har för marknadsupplåning kortvarigt påverkas och till en relativt liten påverkan på hur lån prissätts. I det allvarliga scenariot blir effekterna långvarigare eftersom volatiliteten antas finnas kvar under längre tid (diagram 13, panel b)^[20]. I det negativa scenariot ökar spreadarna på företagsobligationer med ungefär 40 punkter för ett kvartal men blir snabbt mindre igen, eftersom modellen förutser en snabb återgång till ett tillstånd med låg volatilitet. I det allvarliga scenariot ligger spreadarna kvar långt över grundscenariot fram till 2027 och börjar avta först mot slutet av prognosperioden när VIX-indexet visar på ett tillstånd med låg volatilitet. Räntemarginalerna (över den riskfria räntan) går gradvis upp något i det negativa scenariot eftersom bankerna har möjlighet att använda sina reserver för att skydda sig mot den tillfälligt högre finansiella osäkerheten, medan ökningen är mer märkbar och utdragen i det allvarliga scenariot. I det allvarliga scenariot går aktievärderingarna ned med i genomsnitt cirka 7 procentenheter tredje och fjärde kvartalen 2026 för att sedan återhämta sig nästan helt och hållet 2027, medan aktievärderingarna i det allvarliga scenariot ligger kvar på mer än 10 procent mindre än i grundscenariot hela 2027.

3.2 Makroekonomiska konsekvenser

3.2.1 Världsläget

Eftersom de direkta handelsförbindelserna med den region som påverkas av konflikten är relativt begränsande förväntas chocken påverka den globala ekonomin främst genom att osäkerheten blir högre, liksom genom direkta och indirekta effekter i form av högre energi- och livsmedelspriser (diagram 14). Den högre osäkerheten förväntas leda till lägre tillgångspriser globalt, stramare finansieringsvillkor och mindre konsumtion och handel globalt. Högre olje- och gaspriser leder till högre importkostnader, lägre realinkomster och påverkar energiimporterande ekonomier mest. Högre energikostnader ger även högre livsmedelspriser och inflation och dämpar den globala efterfrågan^[21].

I det negativa scenariot drabbas världsekonomin av en måttlig men ihållande negativ utbudschock. Kombinationen av osäkerhet och dess inverkan på energi- och livsmedelspriserna dämpar den ekonomiska aktiviteten och driver upp inflationen. Tillförsikten försämras, import blir dyrare och realinkomsterna lägre. I USA förväntas BNP växa med runt 0,1 procentenheter mindre än i grundscenariot 2027 medan inflationen som högst antas gå upp till runt 0,6 procentenheter över grundscenariot 2027. I världsekonomin förutom euroområdet förväntas BNP växa med runt 0,2 procentenheter mindre än i grundscenariot 2027 medan inflationen som högst verkar gå upp till runt 0,9 procentenheter över grundscenariot 2027. För euroområdet förväntas den nominella effektiva växelkursen försvagas något innan den normaliseras därefter, medan den utländska efterfrågan förväntas ligga runt 0,9 procent under grundscenariot 2028.

Diagram 14

Effekter på USA:s ekonomi och den globala ekonomin förutom euroområdet

a) USA

(procentuell avvikelse från ökningstakten i grundscenariot)

b) Den globala ekonomin förutom euroområdet

(procentuell avvikelse från ökningstakten i grundscenariot)

I det allvarliga scenariot är den negativa utbudschocken betydligt större och effekterna av den kännbara en längre tid. Den större och långvarigare energichocken påverkar inflationen mer, osäkerheten blir högre mycket snabbare, och de större livsmedelsrelaterade effekterna urholkar köpkraften i ekonomier världen över. I USA förväntas BNP växa med runt 0,5 procentenheter mindre än i grundscenariot 2027 medan inflationen som högst verkar gå upp till runt 1,7 procentenheter över grundscenariot 2027. I världsekonomin förutom euroområdet förväntas BNP växa med runt 1 procentenhet mindre än i grundscenariot 2027 medan inflationen som högst verkar gå upp till runt 2,6 procentenheter över grundscenariot 2027. För euroområdet förväntas den nominella effektiva växelkursen försvagas i början för att därefter normaliseras, medan den utländska efterfrågan förväntas ligga omkring 3 procent under grundscenariot 2028.

I det mildare scenariot avtar dessa negativa spridningseffekter snabbare, och tillväxten är större och inflationen lägre än i prognoserna för världsekonomin i grundscenariot. Eftersom energipriserna går ned igen snabbare avtar inflationseffekten också snabbare, finansieringsvillkoren normaliseras och den utländska efterfrågan blir starkare. Det är gynnsamt för världshandeln, och euroområdet främjas av gynnsammare förutsättningar i omvärlden än i grundscenariot,

Ruta 4
Beräkning av de indirekta effekterna och följdeffekterna på inflationen på annat än energi i euroområdet i de alternativa scenarierna

Författare: Antoine Kornprobst och Srečko Zimic

Under perioden 2021 till 2024, då inflationen var hög i euroområdet, såg man att stora energiprischocker kan få betydligt större genomslag än vad historiska mönster i vanliga prognosmodeller visar. Enligt prognosutvärderingar med ECB-BASE-modellen förefaller standardparametrarna i prognosmodeller, som grundar sig på uppskattningar under en lång observationsperiod, visa att energichocker får betydligt lägre genomslag på konsumentpriser än vad som faktiskt blev fallet 2021 till 2024^[22]. Enligt diagram A visar alternativa (icke-linjära) empiriska ramverk att energichocker får betydligt större genomslag än i beräkningarna i standardmodellerna. Elasticiteterna i Eurosystemets prognosmodeller antyder en icke-linjär justering beroende på oljeprisnivåerna. Enligt en skattad icke-linjär panelmodell kan energipriser få ett mycket större genomslag på inflationen när chocker inträffar i ett läge med strama arbetsmarknader, hög inflation och stora chocker. Belägg från en bayesiansk autoregressiv modell (BVAR) för inflationspunkter pekar också på att energipriserna får stort genomslag på konsumentpriserna. En maskininlärningsmodell där icke-linjäriteter tillåts med flexibilitet visar att stora inflationschocker får ännu större effekter (runt 1,5 gånger större än efter medelstora chocker)^[23]. Även Bernanke-Blanchard-modellen, som särskilt togs fram för att analysera inflationsuppgången 2021–2024, visar på att löner, underliggande inflation och total inflation påverkas mycket mer än de vanliga ECB-BASE-elasticiteterna. Icke-linjära versioner av strukturella modeller, som New Area-Wide-modellen (NAWM II), visar att stora energichocker kan ge upphov till asymmetriska och tillståndsberoende prisreaktioner genom icke-linjära Phillipskurvor och indirekta produktionskostnadskanaler.

Utifrån dessa observationer kalibreras ECB-BASE-modellen olika för olika scenarier så att man får med större indirekta effekter och följdeffekter som sannolikt skulle uppstå i det negativa och det allvarliga scenariot. Dagens situation skiljer sig från perioden med hög inflation 2021–2024 i det att efterfrågan är lägre generellt, det är inte lika stora störningar i leveranskedjorna, färre finanspolitiska stödåtgärder har införts och arbetsmarknaden är inte lika stark, vilket bör betyda att genomslaget inte blir lika stort som då. Samtidigt skulle inflationsminne och det faktum att den pågående chocken är av mer globalt slag kunna förstärka genomslaget. Genom kalibreringarna vill man därför få fram det sannolika större genomslaget än man får med den vanliga ECB-BASE-modellen. Genomslaget skulle dock ändå inte bli lika stort som det faktiskt blev under 2021 till 2024. Eftersom syftet med scenarioanalysen är att bedöma risker snarare än att få fram den mest sannolika prognosen är det viktigt att beakta att det kan finnas icke-linjäriteter. I det negativa och det allvarliga scenariot är genomslaget således större på HIKP-inflationen på energi och livsmedel, energipriserna påverkar den underliggande inflationen mer (dvs. inflationen exklusive energi och livsmedel), inflationsförväntningarna påverkas mer av den faktiska inflationen och löneindexeringen blir högre^[24],,[25]. I det mildare scenariot antas samma indirekta effekter och följdeffekter som i grundscenariot (se avsnitt 2.2).

Diagram A

Energichockens genomslag på totala och underliggande priser efter tolv kvartal i olika modeller

3.2.2 Makroekonomiska effekter i euroområdet

I alla de olika scenarierna ses betydande risker för lägre tillväxt och högre inflation (tabell 6 och diagram 15). Både i det negativa och det allvarliga scenariot blir BNP-tillväxten allt svagare i euroområdet (under 2026 och 2027) och inflationen högre under längre tid (under hela prognosperioden) jämfört med grundscenariot i juniprognoserna. I det allvarliga scenariot ser utsikterna betydligt sämre ut på grund av att energi- och osäkerhetschockerna blir långvarigare. I det mildare scenariot återhämtar sig den ekonomiska aktiviteten, och inflationen dämpas snabbare.

I det mildare scenariot skulle BNP-tillväxten återhämta sig något tidigare och inflationen dämpas snabbare än i grundscenariot. Eftersom ökningen av energipriserna skulle avta fortare i detta scenario än man antar i grundscenariot skulle inflationen bli lägre än i grundscenariot och gå under tvåprocentsmålet 2027 och 2028. Lägre energipriser skulle även gynna BNP-tillväxten. Den reala tillväxten skulle lägga sig något över grundscenariot på 1,4 procent 2027 och 1,6 procent 2028.

I det negativa scenariot skulle chocken leda till en ihållande uppgång i energipriserna med ett långvarigare inflationstryck medan BNP-tillväxten skulle försvagas på kort sikt. Den reala BNP-tillväxten skulle sakta ned och ligga under grundscenariot: på 0,7 procent 2026 och 0,9 procent 2027 men återgå till 1,5 procent 2028 när energipriserna sjunker och osäkerheten avtar. HIKP-inflationen går upp till 3,3 procent 2026 i detta scenario och fortsätter att vara hög och ligga på 3,0 procent 2027 innan den når 2,3 procent 2028. Den underliggande inflationen går som högst upp till 2,7 procent 2027 när indirekta effekter och följdeffekter gradvis påverkar priser och löner, för att sedan sjunka till 2,3 procent 2028.

I det allvarliga scenariot ses en betydligt svårare makroekonomiskt läge på grund av större och långvarigare råvaruprischocker tillsammans med större indirekta effekter och följdeffekter. Den reala BNP-tillväxten går ned till 0,5 procent 2026 med negativ tillväxt andra halvåret, och ligger 2027 på 0,4 procent, vilket antyder att den ekonomiska aktiviteten kommer att vara svag under en längre tid. Den går upp igen till 1,6 procent 2028. Den totala inflationen ökar kraftigt till 4,0 procent 2026 och går som högst upp till 5,3 procent 2027, medan den underliggande inflationen stiger avsevärt när de högre energipriserna alltmer slår igenom på inhemska priser och löner.

Diagram 15

Grundscenario och alternativa scenarier för nyckelvariabler i euroområdet

Real BNP

(kvartalsvisa procentuella förändringar)

HIKP	HIKP exkl. energi och livsmedel
(årliga procentuella förändringar)	(årliga procentuella förändringar)
HIKP energi	HIKP livsmedel
(årliga procentuella förändringar)	(årliga procentuella förändringar)

De negativa makroekonomiska effekterna i det negativa och det allvarliga scenariot beror i början främst på högre energikostnader och osäkerhet, men med tiden förvärras de alltmer när spridningen till handel, inhemsk efterfrågan och den underliggande inflationen blir större. Diagram 16 visar att den försämrade reala BNP-tillväxten främst beror på högre energipriser, större osäkerhet och svagare handel. Under 2027 blir nedgången mer påtaglig när svagare global efterfrågan, delvis kopplad till högre livsmedels- och energipriser internationellt, försämrar exporten från euroområdet ännu mer, medan högre energipriser och svårare finansieringsvillkor hämmar den inhemska efterfrågan ytterligare. Framåt 2028 normaliseras BNP-tillväxten gradvis när energipristrycket lättar och lönerna till viss del kommer ifatt efter att realinkomsterna sjunkit i början. När det gäller inflationen påverkas den främst av högre energikostnader, som har direkta effekter på energiinflationen men som även höjer produktionskostnaderna för andra produkter än energi. I det allvarliga scenariot slår större indirekta effekter och följdeffekter igenom alltmer på livsmedelsinflationen och den underliggande inflationen, vilket leder till betydligt mer ihållande HIKP-inflation. I det mildare scenariot är inflationen lägre än i grundscenariot, främst beroende på lägre energipriser, och det leder till tillväxt, som förstärks ytterligare genom ett gynnsammare omvärldsläge.

Diagram 16

Påverkan på euroområdets ekonomi per kanal eller komponent i de olika scenarierna

a) Real BNP per kanal

(procentuell avvikelse från ökningstakten i grundscenariot)

b) HIKP per kanal

(procentuell avvikelse från ökningstakten i grundscenariot)

C) HIKP per komponent

(procentuell avvikelse från ökningstakten i grundscenariot)

3.3 Känslighetsanalyser av energiförsörjningen och störningar i flygbränsleförsörjningen i det allvarliga scenariot

Det finns även två andra riskkanaler, som båda är kopplade till energiprodukter, men som inte ingår i scenarierna, och konsekvenserna av dessa undersöks genom känslighetsanalyser. Det rör sig om risken för ransonering av energi och risken för att det blir brist på flygbränsle. Känsligheterna beskrivs endast för det allvarliga scenariot, eftersom dessa kanaler är mest relevanta när chocker är stora och långvariga och därmed i första hand påverkar svansriskutfall. Eftersom analyserna handlar om utbudschocker skulle BNP-tillväxten vara lägre och inflationen högre i båda fallen.

3.3.1 Störningar i energiförsörjningen

Ytterligare fysiska avbrott i energiförsörjningen, som uppstår på grund av att exporten av råa och raffinerade energiprodukter från gulfländerna stryps, kan leda till att tillgången på råpetroleumgas och raffinerade petroleumprodukter i euroområdet minskar med 3 procent och innebära att kriget i Mellanöstern får större konsekvenser utöver de priseffekter som ingår i scenarierna. Denna risk har mätts med en dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell (DSGE-modell) med globala produktionsnät, där flera olika länder och sektorer ingår. Med denna modell kan man analysera hur störningar tidigt i leveranskedjan för energiinsatsvaror skulle sprida sig i olika sektorer och länder genom kopplingar mellan export och import^[26]. Påverkan på den ekonomiska aktiviteten är väsentlig. BNP-tillväxten i euroområdet blir runt 0,3 procentenheter lägre 2026 och 2027 (diagram 17). Eftersom chocken ligger så högt upp i leveranskedjan påverkar den även företags marginalkostnader och priserna i senare led. Den totala HIKP-inflationen går upp med cirka 0,1 procentenheter 2026, 0,4 procentenheter 2027 och 0,2 procentenheter 2028 utöver de effekter som anges i det allvarliga scenariot.

3.3.2 Flygbränslebrist

Om det skulle bli extrem brist kan de globala lufttransporterna minska med 50 procent^[27]. Enligt en DSGE-modell med globala produktionsnätverk, där flera olika länder och sektorer ingår skulle sådana störningar i lufttransporterna sänka BNP-tillväxten i euroområdet med runt 0,1 procentenheter 2027 och driva upp den totala och den underliggande inflationen med cirka 0,2 procentenheter 2027 och 2028 (diagram 17). I modellen antas det vara svårt att ersätta lufttransporterna med andra transportsätt, särskilt för internationella resor och tidskänsliga varor.

Diagram 17

Känslighetsanalyseffekter på tillväxt och inflation i euroområdet i det allvarliga scenariot

a) Real BNP-tillväxt	b) HIKP-inflation
(procentuell avvikelse från tillväxttakten i det negativa scenariot)	(procentuell avvikelse från tillväxttakten i det negativa scenariot)

3.4 Förbehåll i scenarioanalyserna

I scenarierna vidtas inga penning- eller finanspolitiska åtgärder för att mildra inflationseffekterna eller andra kanaler som kan förändra de makroekonomiska effekterna. Så som brukligt i scenarioanalyserna förutsätter experterna i sina prognoser att penning- och finanspolitiken är densamma som i grundscenariot. Om inflationen ökar markant, särskilt som i det allvarliga scenariot, skulle det antagligen till viss del vägas upp av åtstramande penning- eller finanspolitiska stödåtgärder för att sänka konsumentpriserna på energi, så som skedde när inflationen var hög 2022–2024. Andra kanaler som hänsyn inte uttryckligen tas till i analyserna är eventuella positiva effekter på turismen i euroländerna, som kan gynnas av att turister åker till dem i stället för till länder i Mellanöstern, och effekter på grund av migrationstryck i samband med en eventuell flyktingkris.

4 Känslighetsanalyser

4.1 Alternativa energiprisbanor

Alternativa banor för energiråvarupriserna visar att det finns betydande risk för högre inflation, särskilt på kort sikt, och lägre tillväxt. Prognoserna baseras på de tekniska antaganden som beskrivs i ruta 2. I denna känslighetsanalys analyseras riskerna med olika percentiler i de optionsimplicita neutrala tätheterna för både olje- och gaspriser^[28]. En känslighetsanalys med konstanta priser görs också för både olje- och gaspriser. Denna analys skiljer sig från de scenarier med konflikt i Mellanöstern som beskrivs i avsnitt 3 i det att endast energiråvarupriserna påverkas, medan även osäkerheten hade betydelse för det sätt som de makroekonomiska effekterna bedömdes på i scenarierna^[29]. Resultaten visas i tabell 7.

Diagram 18

Alternativa banor för energiprisantaganden

a) Antagande om oljepriser

(US-dollar/fat)

b) Antagande om gaspriser

(euro/MWh)

4.2 Alternativ växelkursutveckling

De alternativa utvecklingsbanorna för växelkursen visar att det finns en möjlighet att euron stärks ytterligare, särskilt på medellång sikt, vilket även innebär nedåtrisker för tillväxt och inflation. De tekniska antagandena för växelkurserna i grundscenarioprognoserna hålls konstanta under prognosperioden. Alternativa nedåt- och uppåtrisker härleds från den 25:e och 75:e percentilen av optionsimplicita neutrala tätheter för växelkursen mellan US-dollarn och euron den 21 maj 2026, som visade övervikt mot en eurokursförstärkning (diagram 19). Det skulle kunna bero på att marknadsaktörernas förväntningar på penningpolitiken i euroområdet jämfört med USA, liksom förväntningarna om en möjlig lösning på konflikten i Mellanöstern, håller eurokursen uppe. Effekterna av de alternativa banorna bedöms av ECB:s och Eurosystemets experter med hjälp av makroekonomiska modeller. I tabell 8 visas de genomsnittliga effekterna på produktionstillväxt och inflation från dessa modeller.

Diagram 19

Alternativa banor för växelkursen USD/EUR

Ruta 6
Uppdatering om träffsäkerheten i Eurosystemets/ECB:s prognoser för tillväxt och inflation

Författare: Anna-Camilla Hofmann-Drahonsky, Adrian Page och Elena Rusticelli

Träffsäkerheten i Eurosystemets/ECB:s prognoser utvärderas regelbundet så att man kan dra lärdom från tidigare fel och mäta prognosernas tillförlitlighet för penningpolitiska beslut. I ECB:s utvärdering av den penningpolitiska strategin 2025 framkom att det även är viktigt med öppenhet kring fel i prognoserna, och därför innehåller Eurosystemets juniprognoser en utvärdering av tidigare fel i tillväxt- och inflationsprognoserna för olika perioder^[30]. I denna ruta behandlas träffsäkerheten i prognoserna fram till och med första kvartalet 2026. Det har visat sig att felen på det hela taget har varit begränsade, trots viss volatilitet. Det pågående kriget i Mellanöstern gör det dock särskilt svårt att göra ekonomiska prognoser, och inkommande uppgifter måste kontrolleras noga och det måste finnas beredskap för att snabbt anpassa prognoserna för att undvika att eventuella prognosfel blir kvar.

Felen i de kortsiktiga prognoserna för euroområdets BNP-tillväxt 2025 var volatila, på grund av handelsspänningar och förhöjd global osäkerhet, medan fel på ett års sikt låg väl under de historiska genomsnitten (diagram A). Exporten och investeringarna i euroområdet var större än väntat, vilket ledde till att tillväxten i euroområdet första och tredje kvartalet 2025 blev större än man hade räknat med. Fel i prognoserna för ett kvartal framåt låg över genomsnitten för den tid då covid-19-pandemin pågick. Dessa underskattningar berodde på att man inte hade förutsett att företagen skulle tidigarelägga sina inköp inför att USA skulle höja sina tullar, liksom på att avmattningen blev långsammare än beräknat, särskilt i Irland. Efter att tillväxten hade blivit betydligt lägre än förväntat under största delen av perioden 2021 till 2024 blev felen i prognoserna ett år framåt dock mindre och lade sig väl under medelabsolutfelet före pandemin. Kvar fanns endast några mindre fel som delvis berodde på att den utländska efterfrågan på export från euroområdet blev större än väntat. Det pågående kriget i Mellanöstern inleddes i slutet av första kvartalet 2026 och hade därför mindre påverkan på felen i prognoserna ett kvartal framåt för den reala BNP-tillväxten det kvartalet. Den stora överskattningen berodde i stället på idiosynkratiska faktorer som påverkade skattningen av Irlands BNP, som var högst negativ^[31].

Diagram A

Fel i Eurosystemets/ECB:s prognoser för euroområdets kvartalsvisa reala BNP-tillväxt sedan 2021

a) Fel i prognoserna ett kvartal framåt

(i procentenheter)

b) Fel i prognoserna ett år framåt

(i procentenheter)

Träffsäkerheten i prognoserna för inflationen på kort sikt har den senaste tiden legat på samma nivåer som de historiska genomsnitten, och prognoserna för ett år framåt har förbättrats avsevärt. Volatila energipriser utgör dock fortfarande ett problem i de kortsiktiga inflationsprognoserna (diagram B). Inflationsprognoserna för ett år framåt var väldigt träffsäkra 2025. Felen för ett kvartal framåt låg dock mer i nivå med medelabsolutfelet före pandemin (+/- 0,3 procentenheter) och var relativt varierande. Variationen följde nästan precis samma linje som felen i prognoserna för energikomponenten i HIKP-inflationen samma period (som i sin tur till största delen berodde på fel i de tekniska antagandena om energiråvarupriser, som hade gjorts utifrån terminspriserna vid den tidpunkt då prognoserna gjordes). Att energiinflationen blev större än beräknat var även det som låg bakom det ringa positiva prognosfelet första kvartalet 2026 och berodde främst på att kriget i Mellanöstern bröt ut och ledde till att energiråvarupriserna, särskilt på olja, gick upp betydligt mer än marknaderna hade antagit. I allmänhet stod oväntade förändringar i energipriserna för i genomsnitt runt 60 procent av felen i prognoserna för den totala inflationen på kort sikt 2025 och för 70 procent första kvartalet 2026, i linje med den tendens som observerats sedan pandemin. Detta kan jämföras med den andel på under 10 procent som energi har i HIKP-korgen.

Diagram B

Fel i Eurosystemets/ECB:s prognoser för euroområdets totala HIKP-inflation sedan 2021

a) Fel i prognoserna ett kvartal framåt

(i procentenheter)

b) Fel i prognoserna ett år framåt

(i procentenheter)

Eurosystemets/ECB har, precis som andra prognosmakare i den privata sektorn och internationella institutioner, ändrat sina tillväxtprognoser för 2025 flera gånger under de senaste två åren på grund av att den politiska osäkerheten har varit stor och det vid upprepade tillfällen har kommit överraskande siffror. I diagram C visas hur prognoserna för tillväxt och inflation för 2025 har ändrats. Utfallet visas av den vågräta linjen. I Eurosystemets/ECB:s första prognoser för 2025, som gjordes i slutet av 2022 och första halvåret 2023 överskattades tillväxten något, delvis eftersom euron stärktes mer mot US-dollarn än förväntat, vilket minskade konkurrenskraften för export från euroområdet. Från mitten av 2023 till mitten av 2024 var tillväxtprognoserna relativt träffsäkra. BNP-tillväxten för 2025 började dock nedrevideras andra halvåret 2024, vilket ledde till att större underskattningar, som var som störst i mars- och juniprognoserna 2025, då osäkerheten kring tullar var som störst. När handelsspänningarna ökade sänkte alla prognosmakare sina tillväxtförväntningar eftersom man räknade med att den politiska osäkerheten skulle ha betydande negativa effekter på företagens investeringsbeslut och att tullarna i sig skulle ha stor negativ inverkan på exporten. Eftersom inkommande uppgifter överraskade på uppsidan och osäkerheten i handelspolitiken minskade fortare än väntat reviderades prognoserna gradvis upp från mitten av 2025 och framåt.

Diagram C

Ändringar av prognoserna för euroområdets årliga BNP-tillväxt och genomsnittliga HIKP-inflationen 2025 i prognoser från olika internationella organisationer och den privata sektorn

a) Real BNP-tillväxt

(årliga procentuella förändringar)

b) HIKP-inflation

(årliga procentuella förändringar)

För inflationen 2025 lyckades ECB:s/Eurosystemets prognoser bra i sina prognoser, liksom andra prognosmakare. Felen var begränsade, och det fanns ingen tydlig tendens. Skillnaden mellan utfallet och ECB:s/Eurosystemets prognoser varierade inom ett snävt intervall (-0,1 till +0,1 procentenheter) och motsvarade till stor del på förändringar i de tekniska antagandena om energi- och livsmedelspriser, liksom om eurokursen. De flesta prognosmakare lyckades väl och låg relativt nära det slutliga utfallet.

Riskerna för prognosfel är stor just nu på grund av den stora osäkerheten och volatiliteten i råvarupriserna. Om 2026 års juniprognoser för inflationen andra kvartalet 2026 stämmer blir prognosfelet för inflationen ett år framåt 1,5 procentenheter, vilket är högre än medelabsolutfelet före pandemin, som visas i diagram B, panel b. Oförutsägbara chocker innebär att prognosfel inte går att undvika. I utvärderingen av sin penningpolitiska strategi 2025 tog ECB ändå fram ett antal rekommendationer för hur prognosmissarna kan bli färre framöver^[32]. Enligt dessa rekommendationer skulle det exempelvis vara bra med mer detaljer i modeller och uppgifter som används för att förutsäga utvecklingen i energisektorn, till exempel uppgifter om vilken betydelse oljeraffineringsmarginalerna har. Dessutom anges att man borde minska tiden mellan stoppdatumet för de tekniska antagandena och offentliggörandet av prognoserna, i de fall då betydelsefull information tillkommer senare medan prognoserna sammanställs. Det gjorde man i ECB:s marsprognoser 2026, och strukturellt senare stoppdatum är även planerade för framtida prognoser. Till sist rekommenderades det i utvärderingen av den penningpolitiska strategin 2025 att Eurosystemets analysverktyg ses över med jämna mellanrum så atypiska ekonomiska svängningar fångas bättre, samt att grundscenarioprognoserna kompletteras med scenarioanalys, särskilt i de fall då osäkerheten är stor och riskerna för stora prognosfel därmed också är större. Arbetet med att åtgärda eventuella brister i ECB:s prognosverktyg pågår, varvid man utgår från de lärdomar som har dragits från höginflationsperioden 2021 till 2024. Bland annat görs omkalibrering i modellerna för hur energiråvarupriser slår igenom på konsumentpriser, och man omvärderar transmissionskanalerna för inflation och penningpolitik i modellerna, som de kanaler som påverkar samspelet mellan löner och priser och inflationsförväntningarna (se ruta 4)^[33].