PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 21 januari 2021

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Startskottet för vaccinationer har påbörjats runt om i Europa och är en viktig milstolpe för att komma ur den pågående hälsokrisen. Pandemin utgör dock fortfarande en allvarlig risk, både för folkhälsan och ekonomin i såväl euroområdet som globalt. Det stigande antalet coronasmittade (covid-19) och åtföljande begränsningsåtgärder och restriktioner i många euroländer medför störningar i den ekonomiska aktiviteten. Aktiviteten inom tillverkningsindustrin fortsätter att stå sig väl men en stor negativ påverkan syns inom tjänstesektorn, om än något mildare än under pandemins första våg i början av 2020. Under det fjärde kvartalet 2020 sjönk produktionen troligen och eftersom pandemin åter har förvärrats syns vissa kortsiktiga nedåtrisker för de ekonomiska utsikterna. Inflationen förblir mycket låg i ett läge med svag efterfrågan och stora mängder lediga resurser på arbets- och produktmarknaderna. Inkommande uppgifter bekräftar vår tidigare grundscenariobedömning om att pandemin får en stor kortfristig påverkan på ekonomin och leder till en utdragen inflationssvacka.

I detta läge förblir omfattande penningpolitisk stimulans mycket viktig för att bevara gynnsamma finansieringsvillkor för alla sektorer av ekonomin under hela pandemiperioden. Att minska osäkerheten och stärka förtroendet uppmuntrar till konsumtion och företagsinvesteringar, vilket främjar den ekonomiska aktiviteten och värnar om prisstabilitet på medellång sikt. Samtidigt är osäkerheten hög, även vad gäller pandemins utveckling och tidsramen för vaccineringens genomförande. Vi kommer även att fortsätta följa växelkursutvecklingens eventuella påverkan på inflationen på medellång sikt. Vi är fortsatt redo att på lämpligt vis justera alla våra instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med vårt åtagande för symmetri.

Mot denna bakgrund har vi beslutat att än en gång bekräfta vår mycket ackommoderande penningpolitik.

För det första, beslutade ECB-rådet att hålla styrräntorna oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.

För det andra kommer vi att fortsätta med våra köp inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin), som sammanlagt omfattar 1 850 miljarder euro. Vi kommer att genomföra nettoköp inom PEPP åtminstone till slutet av mars 2022 och, i varje fall som helst, till dess att ECB-rådet bedömer att coronakrisfasen är över.

Köp inom PEPP-programmet kommer att genomföras för att bevara gynnsamma finansieringsvillkor under pandemiperioden. Våra köp kommer att anpassas till marknadsförhållandena med syfte att hindra en sådan åtstramning av finansieringsvillkoren som är oförenlig med att motverka effekter från pandemin som dämpar den beräknade inflationsbanan. Flexibilitet av köp över tid och mellan tillgångsklasser och jurisdiktioner kommer dessutom även fortsättningsvis att stödja en smidig transmission av penningpolitiken. Om gynnsamma finansieringsvillkor kan upprätthållas med ett flöde av tillgångsköp som inte förbrukar hela beloppet under tidsfristen för nettoköp inom PEPP, behöver hela beloppet inte användas. Likaledes kan beloppet rekalibreras om så krävs för att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor i syfte att motverka att pandemichocken påverkar inflationsutvecklingen negativt.

Vi kommer fortsätta att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2023. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på en lämplig penningpolitisk inriktning.

För det tredje kommer nettoköp inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna.

Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Slutligen kommer vi även fortsättningsvis att tillföra en god tillgång till likviditet genom våra refinansieringstransaktioner. Framför allt är vår tredje serie riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) fortsatt en attraktiv finansieringskälla för banker, vilket ger stöd åt deras utlåning till företag och hushåll.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Efter en kraftig avmattning under det första halvåret 2020, steg euroområdets BNP kraftigt och ökade med 12,4 procent på kvartalsbasis även om den fortfarande låg väl under de prepandemiska nivåerna. Enligt inkommande ekonomiska uppgifter, enkäter och högfrekventa indikatorer har den förvärrade situationen av pandemin och de strängare begränsningsåtgärderna sannolikt lett till en nedgång i aktiviteten under det fjärde kvartalet 2020 och förväntas även tynga aktiviteten under det första kvartalet i år. Detta är i stort sett i linje med det senaste grundscenariot i de makroekonomiska framtidsbedömningarna från december 2020.

Den ekonomiska utvecklingen fortsätter dessutom att vara ojämn mellan sektorer, och tjänstesektorn drabbas hårdare av de nya begränsningarna för social aktivitet och rörlighet än industrisektorn. Även om finanspolitiska åtgärder ger fortsatt stöd åt hushåll och företag är konsumenterna ännuförsiktiga p.g.a. pandemin och dess påverkan på sysselsättning och löner. Vidare tyngs företagsinvesteringarna fortfarande av svagare balansräkningar och osäkerhet om de ekonomiska utsikterna.

Framöver kommer de vaccinationsprogram som startade i slutet av december att leda till större förhoppningar om att hälsokrisen kan få ett slut. Det kommer dock att ta tid innan en tillräckligt omfattande immunitet har uppnåtts och en negativ utveckling relaterad till pandemin kan inte uteslutas. På medellång sikt lär dock återhämtningen i euroområdets ekonomi gynnas av goda finansieringsvillkor, en expansiv finanspolitisk inriktning och en stigande efterfrågan när begränsningsåtgärderna väl upphävts och osäkerheten skingras.

Överlag ligger riskerna för euroområdets tillväxtutsikter fortsatt kvar på nedåtsidan, om än mindre uttalade. Nyheterna om utsikterna för den globala ekonomin, avtalet om framtida förbindelser mellan EU och Förenade kungariket samt påbörjade vaccinationer är uppmuntrande. Den pågående pandemin och dess följder för de ekonomiska och finansiella förhållandena förblir dock källor för nedåtrisk.

Inflationen i euroområdet var oförändrad på -0,3 procent i december. På basis av de aktuella energipriserna kommer den sammanlagda inflationen sannolikt att stiga under de kommande månaderna, även p.g.a att den lägre tyska momssatsen upphör. Det underliggande pristrycket väntas dock vara fortsatt dämpat till följd av svag efterfrågan, framför allt inom turism- och resebranschen, samt beroende på lägre lönetryck och eurons växelkursförstärkning. När pandemins effekter väl avklingar kommer en efterfrågeåterhämtning, med stöd av ackommoderande finans- och penningpolitik, att sätta uppåtriktat tryck på inflationen på medellång sikt. Enkätbaserade åtgärder och marknadsbaserade indikatorer på långfristiga inflationsförväntningara är fortsatt på låga nivåer även om marknadsbaserade inflationsindikatorer har ökat något.

Den breda monetära analysen visar på att M3-tillväxten ökade till 11,0 procent i november 2020, från 10,5 procent i oktober, som resultat av fortsatt stigande inlåning. Kraftig penningmängdstillväxt stärks fortsatt av Eurosystemets köp av tillgångar, vilket förblir den huvudsakliga källan för penningmängdsskapande. Innehavarsektorns allt mer uttalade preferens för likviditet samt låga alternativkostnader för innehav av den mest likvida formen av pengar, det smala penningmängdsmåttet M1, har fortsatt att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Utvecklingen av lån till den privata sektorn är fortsatt präglad av måttlig utlåning till icke-finansiella företag och varaktig utlåning till hushåll. Det månatliga utlåningsflödet till icke-finansiella företag var fortsatt dämpat i november och en fortsättning av det mönster som observerats sedan slutet av sommaren. Samtidigt var den årliga tillväxttaken i stort sett oförändrad på 6,9 procent – en kvarvarande återspegling av den mycket starka utlåningsökningen under det första halvåret. Den årliga tillväxttakten i utlåning till hushåll var i stort sett fortsatt stabil på 3,1 procent i november, beroende på ett omfattande positivt månadsflöde.

Den nya enkäten om bankutlåning för fjärde kvartalet 2020 rapporterar om skärpta kreditvillkor för lån till företag. Denna åtstramning beror främst på bankernas ökade riskuppfattning i ett läge av fortsatt osäkerhet om en ekonomisk återhämtning samt oro för låntagares kreditvärdighet. De banker som granskats har även rapporterat om minskad efterfrågan på lån från företag under det fjärde kvartalet. Enkäten indikerar även en ytterligare ökning i efterfrågan på bolån från hushåll under det fjärde kvartalet, trots fortsatt skärpta kreditvillkor.

Våra policyåtgärder är, tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och andra europeiska institutioner, fortsatt avgörande för att stödja villkoren för bankutlåning och tillgången till finansiering, framför allt för dem som drabbats hårdast av pandemin.

Sammanfattningsvis bekräftade en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

Vad gäller finanspolitiken behövs en fortsatt ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning med tankeden kraftiga avmattningen i euroområdets ekonomi. Mot bakgrund av svag efterfrågan från företag och hushåll, och till följd av den förvärrade pandemisituationen och intensifierade nedstängningsåtgärder, erfordras fortsatt finanspolitiskt stöd på nationell nivå. Samtidigt bör de finanspolitiska åtgärder som vidtagits som respons på pandemin i görligaste mån vara riktade och temporära till sin natur. De tre skyddsnät som Europeiska rådet godkänt för arbetstagare, företag och stater utgör ett viktigt finansieringsstöd.

Inom ECB-rådet är man medveten om vikten av Nästa Generations EU (NGEU) och understryker hur viktigt det är att detta program omgående kommer igång. Medlemsstaterna uppmanas att accelerera ratificeringsprocessen, att omgående slutföra sina planer för återhämtning och resiliens samt att använda dessa medel för produktiva offentliga utgifter och följa upp dessa med en produktivitetshöjande strukturpolicy. På så sätt kan NGEU-programmet bidra till snabbare, starkare och mer enhetlig återhämtning, starkare ekonomisk motståndskraft och tillväxtpotential i medlemsstaternas ekonomier och följaktligen till att penningpolitiken blir mer effektiv i euroområdet. En sådan strukturpolicy är särskilt viktig för att hantera långvariga strukturella och institutionella svagheter samt för att påskynda den gröna och digitala övergången.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.