Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main 10 mars 2016

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser har vi genomfört en ingående granskning av den penningpolitiska inriktningen, i vilken vi även beaktat våra experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar som sträcker sig till år 2018. Som resultat därav har ECB-rådet beslutat om en rad åtgärder för att uppnå prisstabilitetsmålet. Detta omfattande åtgärdspaket kommer att utnyttja synergieffekterna mellan de olika instrumenten och har kalibrerats för att uppnå ytterligare finansiella lättnader, stimulera till ny kreditgivning och på så vis förstärka den ekonomiska återhämtningen i euroområdet och påskynda inflationstaktens återgång till nivåer under, men nära, två procent.

För det första, vad gäller ECB:s styrräntor, beslutade vi att sänka räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 5 punkter till 0,00 procent och räntan på utlåningsfaciliteten med 5 punkter till 0,25 procent. Räntan på inlåningsfaciliteten sänktes med 10 punkter till -0,40 procent.

För det andra beslutade vi att utöka de månatliga köpen inom ramen för programmet för köp av tillgångar från 60 miljarder euro till 80 miljarder euro. Planen är att köpen ska fortsätta fram till slutet av mars 2017, eller längre om så behövs, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med målet att inflationen ska ligga under, men nära, 2 procent på medellång sikt. För att säkerställa ett smidigt genomförande av våra tillgångsköp beslutade vi även att höja den övre gränsen för emittenter av värdepapper samt gränsen för respektive värdepappersutgåva utgivna av godtagbara internationella organisationer och multilaterala utvecklingsbanker från 33 procent till 50 procent

För det tredje beslutade vi att euroobligationer med högre kreditvärdighet (s.k. investment grade), emitterade av företag andra än banker etablerade i euroområdet, kommer att tas med på listan över tillgångar som får köpas inom ramen för ett nytt program för köp av värdepapper från företagssektorn. Med detta kommer våra köp av tillgångar att få ännu större genomslag på finansieringsvillkoren i realekonomin. Köpen inom ramen för det nya programmet kommer att inledas mot slutet av det andra kvartalet i år.

För det fjärde har vi beslutat om en serie av fyra riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO II), var och en med en löptid på fyra år, som inleds i juni 2016. Dessa nya transaktioner kommer att förstärka ECB:s ackommoderande penningpolitiska inriktning och stärka penningpolitikens genomslagskraft genom att ge ytterligare incitament till bankernas utlåning till den reala ekonomin. Motparterna kommer att få rätt att låna upp till 30 procent av utestående godtagbara lån per den 31 januari 2016. Räntan inom ramen för TLTRO II kommer att fastställas för hela löptiden för varje transaktion, till den ränta som gäller för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner vid upptagandet av lånet. För banker, vars nettoutlåning överskrider ett tröskelvärde, kommer räntan på TLTRO II att vara lägre och kan bli lika låg som den ränta på inlåningsfaciliteten som råder vid upptagandet av lånet. Inom ramen för TLTRO II kommer det inte att förekomma några bindande krav på obligatoriska förtida återbetalningar och övergångar från TLTRO I kommer att vara möjliga.

Slutligen förväntar sig ECB-rådet, med beaktande av de aktuella utsikterna för prisstabilitet, att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra tillgångsköp kommer att pågå.

Separata pressmeddelanden med mer information om de åtgärder som vidtagits av ECB-rådet publiceras i eftermiddag kl. 15.30 centraleuropeisk tid.

Med dagens omfattande åtgärdsprogram och de åtgårder vi vidtagit sedan juni 2014 tillhandahåller vi ett omfattande monetärt stimulanspaket för att motverka de förhöjda hoten mot ECB:s prisstabilitetsmål. Även om det är oundvikligt att inflationen blir mycket låg eller t.o.m. negativ under de kommande månaderna, som resultat av oljepriserna, är det av avgörande betydelse att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer under, men nära, 2 procent för att undvika följdeffekter. ECB-rådet kommer att fortsätta att noggrant följa utsikterna för prisutvecklingen.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den  ekonomiska analysen. Euroområdets reala BNP-tillväxt, mätt på kvartalsbasis, var 0,3 procent för fjärde kvartalet 2015. Den stöddes av inhemsk efterfrågan men dämpades samtidigt av ett negativt bidrag från nettoexporten. De senaste enkätuppgifterna pekar på att tillväxttakten i början av året är svagare än väntat. Framöver räknar vi med att den ekonomiska återhämtningen kommer att fortsätta i måttlig takt. Den inhemska efterfrågan bör få ytterligare draghjälp av våra penningpolitiska åtgärder och deras gynnsamma inverkan på finansieringsvillkoren, samt av en ökad sysselsättning till följd av tidigare strukturreformer. Vidare torde det låga oljepriset ytterligare stödja hushållens reala disponibla inkomster och privat konsumtion samt företagens lönsamhet och investeringar. Dessutom är finanspolitiken i euroområdet något expansiv, vilket delvis återspeglar stödåtgärder för flyktingar. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter dock att hämmas av en dämpad tillväxtpotential på tillväxtmarknader, av volatila finansmarknader, av nödvändiga balansräkningsanpassningar inom flera sektorer samt av den långsamma implementeringen av strukturreformer.

Dessa utsikter återspeglas också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2016, vilka förutser en årlig ökning av real BNP med 1,4 procent 2016, 1,7 procent 2017 och 1,8 procent 2018. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som Eurosystemets experter presenterade i december 2015 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats ned något, främst till följd av svagare tillväxtutsikter i världsekonomin.

Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter ligger fortsatt kvar på nedåtsidan. Dessa risker avser särskilt de större osäkerheterna i utvecklingen inom världsekonomin och mer omfattande geopolitiska risker.

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet -0,2 procent i februari 2016 mot -0,3 procent i januari. Alla HIKP-komponenter bidrog till denna nedgång. Baserat på nuvarande terminspriser för energi väntas inflationen framöver vara fortsatt negativ de närmaste månaderna och ta fart igen senare under 2016. Med stöd av våra penningpolitiska åtgärder och den förväntade ekonomiska återhämtningen, bör inflationen sedan återhämta sig ytterligare. ECB-rådet kommer att noga följa prisbildningen och löneutvecklingen i euroområdet och ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa att den nuvarande låga inflationen inte biter sig fast med följdeffekter för löner och prisbildning.

Detta allmänna mönster speglas också i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2016, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 0,1 procent 2016, 1,3 procent 2017 och 1,6 procent 2018. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar från december 2015 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats ned, främst beroende på oljeprisfallet de senaste månaderna.

I den monetära analysen bekräftar aktuella uppgifter en stadig tillväxt i det breda penningmängdsmåttet (M3), med en årlig tillväxttakt i M3 på 5,0 procent i januari 2016 jämfört med 4,7 procent i december 2015. Den årliga tillväxten i M3 fortsätter att huvudsakligen få draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 10,5 procent i januari jämfört med 10,8 procent i december.

Låneutvecklingen fortsatte den gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 0,6 procent i januari 2016, upp från 0,1 procent i december 2015. Utlåningen till företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) låg kvar på 1,4 procent i januari 2016. Sammantaget har de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 tydligt förbättrat lånevillkoren för företag och hushåll, samt kreditflöden i hela euroområdet.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av ytterligare penningpolitisk stimulans för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning bidrar till att stötta ekonomisk aktivitet. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock beslutsamma insatser inom andra policyområden. Med tanke på den fortsatt höga strukturella arbetslösheten och den låga potentiella produktionstillväxten i euroområdet bör den pågående konjunkturuppgången få draghjälp av en effektiv strukturpolitik. Framför allt är åtgärder för att öka produktiviteten och förbättra affärsklimatet, däribland främjandet av en god offentlig infrastruktur, av avgörande betydelse för att öka investeringar och stärka sysselsättningen. Ett snabbt och effektivt genomförande av dessa reformer i ett läge med en ackommoderande penningpolitik leder inte bara till ökad hållbar tillväxt i euroområdet, utan gör dessutom euroområdet mer motståndskraftigt mot globala störningar. Som Europeiska kommissionen angett så fortsatte genomförandet av landsspecifika rekommendationer att vara ganska begränsat 2015. Det innebär alltså att reformansträngningarna måste ökas i de flesta euroländer. Finanspolitiken bör stötta den ekonomiska återhämtningen, men måste samtidigt vara i överensstämmelse med Europeiska unionens statsfinansiella regler. För att upprätthålla förtroendet för det finanspolitiska systemet krävs det en fullständig och enhetlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten. Samtidigt bör alla länder sträva efter en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.