Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
Christine Lagarde
The President of the European Central Bank
Luis de Guindos
Vice-President of the European Central Bank
  • PENNINGPOLITISKT UTLÅTANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 18 juli 2024

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Inkommande information ger på det hela taget stöd åt vår tidigare bedömning av inflationsutsikterna på medellång sikt. Även om vissa mått på underliggande inflation tickade upp i maj, beroende på engångsfaktorer, var de flesta mått antingen stabila eller sjönk i juni. I linje med förväntningarna har inflationseffekten av lönetillväxt dämpats av vinster. Penningpolitiken håller finansieringsförhållandena restriktiva. Samtidigt är det inhemska pristrycket fortfarande högt, tjänsteinflationen förhöjd och den totala inflationen lär sannolikt ligga kvar över vårt mål en bra bit in på nästa år.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Styrräntorna kommer att hållas tillräckligt restriktiva under så lång tid som behövs för att uppnå detta mål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Inkommande information indikerar att euroområdets ekonomi växte under det andra kvartalet men troligen i en långsammare takt än första kvartalet. Tjänster fortsätter att leda återhämtningen medan industriproduktionen och varuexporten varit svaga. Investeringsindikatorer pekar mot dämpad tillväxt under 2024, i ett läge av ökad osäkerhet. Vi förväntar oss att återhämtningen framöver kommer att få stöd av konsumtion, drivet av förstärkta realinkomster som resultat av lägre inflation och högre nominella löner. Exporten torde även ta fart, parallellt med en uppgång i global efterfrågan. Penningpolitiken kommer också i mindre utsträckning att tynga efterfrågan framöver.

Arbetsmarknaden är fortsatt motståndskraftig. Arbetslösheten var oförändrad på 6,4 procent i maj och ligger kvar på den lägsta nivån sedan euron infördes. Sysselsättningen, som växte med 0,3 procent under det första kvartalet, fick stöd av en ytterligare ökning av arbetskraften, som expanderade i samma takt. Fler jobb har troligen skapats under det andra kvartalet, främst inom servicesektorn. Företag reducerar gradvis sina utannonserade jobb, dock från en hög nivå.

Nationell finans- och strukturpolitik bör vara inriktad på att göra ekonomin mer produktiv och konkurrenskraftig, vilket skulle bidra till att öka potentiell tillväxt och reducera pristryck på medellång sikt. En effektiv och fullständig implementering av NGEU-programmet (Next Generation EU programme), framsteg mot kapitalmarknadsunionen och fullbordande av bankunionen samt en förstärkning av den inre marknaden är nyckelfaktorer som skulle främja innovation och öka investeringar i den gröna och digitala omställningen. Vi välkomnar Europeiska kommissionens nya vägledning, riktad till samtliga EU:s medlemsstater, om att stärka de offentliga finanserna samt uttalandet från Eurogruppen om euroområdets finanspolitiska inriktning 2025. En fullständig implementering av EU:s reviderade ramverk för ekonomisk styrning utan fördröjning skulle hjälpa regeringar att minska budgetunderskott och skuldkvoter på ett hållbart sätt.

Inflation

Den årliga inflationstakten lättade till 2,5 procent i juni, från 2,6 procent i maj. Priserna på livsmedel gick upp med 2,4 procent i juni, vilket är 0,2 procentenhet mindre än i maj – medan energipriserna i stort sett förblev oförändrade. Både varu- och tjänsteinflationen var oförändrade i juni på 0,7 respektive 4,1 procent. Även om vissa mått på underliggande inflation tickade upp i maj, beroende på engångsfaktorer, var de flesta mått antingen stabila eller sjönk i juni.

Den inhemska inflationen är fortfarande hög. Lönerna stiger ännu i en hög takt som återhämtning för den tidigare perioden av hög inflation. Högre nominella löner och samtidigt svag produktivitet har bidragit till ökningen av enhetsarbetskostnader, även om takten avtog något under första kvartalet i år. Beroende på den stegvisa lönejusteringsprocessen och stora engångsbetalningar är det sannolikt att arbetskostnadstillväxten förblir hög under den närmaste tiden. Samtidigt har nya uppgifter om ersättning per anställd varit i linje med förväntningarna och de senaste enkätbaserade indikatorerna signalerar att lönetillväxten kommer att dämpas under årets lopp. Vinsterna minskade också under det första kvartalet, vilket bidrog till att uppväga inflationseffekterna av högre enhetsarbetskostnader, och enkätuppgifter tyder på att vinsterna förblir dämpade under den närmaste tiden.

Inflationen väntas fluktuera runt de aktuella nivåerna under resten av året, delvis till följd av energirelaterade baseffekter. Därefter väntas den gå ner mot vårt mål under det andra halvåret nästa år beroende på svagare arbetskostnadstillväxt, effekterna av vår restriktiva penningpolitik och avtagande effekter av den tidigare inflationsuppgången. Måtten på långsiktiga inflationsförväntningar har i stort sett varit fortsatt stabila och de flesta ligger på runt 2 procent.

Riskbedömning

Hoten mot ekonomisk tillväxt ligger på nedåtsidan. En svagare världsekonomi eller en upptrappning av handelsspänningar mellan större ekonomier skulle hämma euroområdets tillväxt. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern är stora källor till geopolitiska risker. Detta kan leda till att företag och hushåll ser mindre positivt på framtiden och till att den globala handeln störs. Tillväxten skulle kunna bli lägre om effekterna av penningpolitiken blir starkare än väntat. Tillväxten kan bli högre om inflationen går ner snabbare än väntat och om ökad tillförsikt och stigande realinkomster innebär högre konsumtion än förväntat eller om världsekonomin växer starkare än beräknat.

Inflationen skulle kunna bli högre än beräknat om löner eller vinster ökar mer än väntat. Uppåtriskerna för inflationen härrör också från de ökade geopolitiska spänningarna, vilka skulle kunna driva upp energi- och fraktkostnader på kort sikt och störa den globala handeln. Vidare kan extrema väderhändelser och mer allmänt klimatkrisens utbredning driva upp priserna på livsmedel. Inflationen kan däremot överraska på nedåtsidan om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än väntat eller om det ekonomiska klimatet i omvärlden oväntat försämras.

Finansiella och monetära förhållanden

Styrräntesänkningarna i juni har smidigt överförts till penningmarknadsräntorna medan bredare finansiella förhållanden varit något volatila. Kostnader för finansiering är fortsatt restriktiva i och med att våra tidigare styrräntehöjningar fortsätter att slå igenom i transmissionskedjan. Den genomsnittliga räntan på företagslån tickade ner till 5,1 procent i maj medan bolån var oförändrade på 3,8 procent.

Kreditstandarder på lån är fortsatt strama. Enligt vår senaste enkät om bankernas utlåning har standarderna för utlåning till företag blivit något stramare medan de lättat något för bolån. Företagens efterfrågan på lån minskade lite medan hushållens efterfrågan på bolån ökade för första gången sedan början av 2022.

På det hela taget är kreditutvecklingen fortsatt svag. Bankutlåning till företag och hushåll växte i en årstakt på 0,3 procent i maj, en endast marginell uppgång jämfört med föregående månad. Den årliga ökningstakten i det breda penningmängdsmåttet – mätt genom M3 – ökade till 1,6 procent i maj, från 1,3 procent i april.

Slutsats

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Styrräntorna kommer att hållas tillräckligt restriktiva under så lång tid som behövs för att uppnå detta mål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och att en smidig transmission av penningpolitiken bevaras.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media