Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 20 oktober 2016

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi räknar vidare med att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra tillgångsköp kommer att pågå. När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder bekräftar vi att köpen av tillgångar på 80 miljarder euro per månad ska fortsätta fram till slutet av mars 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet.

De uppgifter som har blivit tillgängliga sedan vårt möte i början av september bekräftar en fortsatt måttlig men stadig återhämtning i euroområdets ekonomi och en gradvis ökning av inflationen, i linje med våra tidigare förväntningar. Euroområdets ekonomi har fortsatt att visa motståndskraft mot de negativa effekterna av den globala ekonomiska och politiska osäkerheten, med stöd från våra omfattande penningpolitiska åtgärder som säkerställer mycket gynnsamma finansieringsförhållanden för företag och hushåll. Som helhet är dock grundscenariot fortsatt föremål för nedåtrisker.

Framöver kommer vi att bevara den kraftigt ackommoderande penningpolitik som krävs för att säkerställa en varaktig konvergens av inflationen mot nivåer under men nära 2 procent. I det syftet kommer vi, om det visar sig nödvändigt, även i fortsättningen att tillgripa alla instrument som är tillgängliga inom ramen för vårt mandat. I december kommer ECB-rådets bedömning att kunna dra fördel av de nya makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter fram till slutet av 2019, och från det arbete som utförs av Eurosystemets kommittéer om alternativ för ett smidigt genomförande av våra program för köp av tillgångar till mars 2017, eller längre om nödvändigt.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Under andra kvartalet 2016 ökade real BNP i euroområdet med 0,3 procent på kvartalsbasis, jämfört med 0,5 procent under det första kvartalet. De senaste uppgifterna och enkätresultat pekar på en fortsatt tillväxt under det tredje kvartalet 2016, i ungefär samma takt som under det andra kvartalet. Längre fram räknar vi med att den ekonomiska tillväxten kommer att fortsätta i måttlig men stadig takt. Inhemsk efterfrågan bör stödjas av det genomslag som våra penningpolitiska åtgärder har i den reala ekonomin. Gynnsamma finansieringsvillkor och förbättrad lönsamhet för företag fortsätter att främja en återhämtning vad avser investeringar. Hushållens reala disponibla inkomster och den privata konsumtionen stöds ytterligare av de relativt låga oljepriserna och den fortsatta sysselsättningsökningen, vilken även gynnas av tidigare strukturreformer. Dessutom kommer finanspolitiken i euroområdet att vara generellt neutral under 2017. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet väntas dock hämmas av en fortsatt svag utländsk efterfrågan, nödvändiga balansräkningsjusteringar inom flera sektorer samt av långsamt genomförande av strukturreformer. Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter ligger fortsatt kvar på nedåtsidan och bottnar främst i omvärldsklimatet.

Enligt Eurostat var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,4 procent i september 2016, jämfört med 0,2 procent i augusti. Detta återspeglade främst den fortsatta inflationsuppgången mätt på årsbasis men det finns ännu inga tecken på någon övertygande trend i underliggande inflation. Baserat på aktuella oljeterminspriser väntas inflationen ta fart under de kommande månaderna, till stor del beroende på baseffekter i energiprisernas årliga förändringstakt. Med stöd av våra penningpolitiska åtgärder och den förväntade ekonomiska återhämtningen torde inflationen öka ytterligare 2017 och 2018.

Vad gäller den monetära analysen, fortsatte det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt i augusti 2016 med en årlig tillväxttakt på 5,1 procent, jämfört med 4,9 procent i juli. Som under tidigare månader fick den årliga tillväxten i M3 huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 8,9 procent i augusti jämfört med 8,4 procent i juli.

Låneutvecklingen följde den gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag låg på 1,9 procent i augusti 2016. Även den årliga ökningstakten för lån till hushållen var stabil på 1,8 procent i augusti. Utvecklingen i bankkrediter fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. De penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 stödjer påtagligt lånevillkoren för företag och hushåll och därmed även kreditflöden inom hela euroområdet.

Enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet för tredje kvartalet 2016 pekar på ytterligare förbättringar vad gäller både tillgång och efterfrågan på lån till den icke finansiella sektorn. Bankerna rapporterade vidare att ECB:s program för köp av tillgångar och den negativa inlåningsräntan har bidragit till mer förmånliga villkor och förutsättningar för lån.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av att upprätthålla det kraftiga monetära stöd som krävs för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning ger stöd åt den ekonomiska aktiviteten. Så som ECB-rådet vid flera tillfällen har betonat, och som har fått en kraftig genklang i både europeiska och internationella politiska diskussioner, krävs än mer beslutsamma insatser inom andra politikområden, både på nationell och europeisk nivå, för att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder. Genomförandet av strukturreformer måste öka avsevärt för att minska strukturell arbetslöshet och stärka den potentiella produktionstillväxten i euroområdet. Strukturreformer behövs i alla länder i euroområdet. Fokus bör ligga på åtgärder för att öka produktiviteten och förbättra affärsklimatet, vilka är av avgörande betydelse för att öka investeringar och stärka sysselsättningen. Detta innefattar främjandet av en god offentlig infrastruktur. Förstärkningen av befintliga investeringsinitiativ, inklusive förlängningen av Junckerplanen, framsteg med kapitalmarknadsunionen samt reformer som mildrar problemen med nödlidande lån kommer också att bidra positivt till detta mål. I ett klimat av ackommoderande penningpolitik kommer ett snabbt och effektivt genomförande av strukturreformer inte bara att leda till ökad hållbar tillväxt i euroområdet utan det kommer dessutom att göra euroområdet mer motståndskraftigt mot globala chocker. Finanspolitiken ska också understödja den ekonomiska återhämtningen utan att för den skull bryta mot Europeiska unionens statsfinansiella regler. Om stabilitets- och tillväxtpakten genomförs fullt ut och konsekvent samt i tid och i samtliga länder torde detta på ett övertygande vis säkerställa förtroendet för det finanspolitiska systemet. Samtidigt bör alla länder sträva efter en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.