Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande, Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande, Frankfurt am Main, 8 september 2016

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi räknar vidare med att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra tillgångsköp kommer att pågå. När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder bekräftar vi att köpen av tillgångar på 80 miljarder euro per månad ska fortsätta fram till slutet av mars 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet.

Idag har vi utvärderat de ekonomiska och monetära uppgifter som framkommit sedan vårt senaste sammanträde och vi har diskuterat ECB-experternas senaste makroekonomiska framtidsbedömningar. Även om tillgänglig information hittills tyder på att ekonomin i euroområdet är motståndskraftig mot den fortsatta politiska och ekonomiska osäkerheten är vårt grundscenario fortsatt föremål för nedåtrisker.

Våra omfattande åtgärder fortsätter att säkra gynnsamma finansieringsvillkor och de stödjer den ekonomiska återhämtningen i euroområdet. Som resultat av detta räknar vi även framöver med att real BNP växer i måttlig men stadig takt och att inflationen i euroområdet gradvis ökar under de kommande månaderna. Detta är i linje med den utveckling som indikerades i våra experters framtidsbedömningar i juni 2016.

ECB-rådet fortsätter att följa den ekonomiska och finansiella marknadsutvecklingen mycket noga. Vi kommer att upprätthålla det mycket kraftiga monetära stöd som finns inbäddat i våra experters framtidsbedömningar och som erfordras för att på medellång sikt återbringa inflationen till nivåer under men nära 2 procent. Om det skulle visa sig nödvändigt kommer vi att tillgripa alla instrument som är tillgängliga inom ramen för vårt mandat. Samtidigt har ECB-rådet gett i uppdrag till de berörda kommittéerna att granska hur våra program för köp av tillgångar ska kunna genomföras smidigt.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Under andra kvartalet 2016 ökade real BNP i euroområdet med 0,3 procent på kvartalsbasis, jämfört med 0,5 procent under det första kvartalet. Inkommande uppgifter pekar på en fortsatt tillväxt under det tredje kvartalet 2016, i ungefär samma takt som under det andra kvartalet. Vi räknar med att den ekonomiska återhämtningen fortsätter i måttlig men stadig takt. Inhemsk efterfrågan fortsätter att stödjas av det genomslag som våra penningpolitiska åtgärder har i den reala ekonomin. Gynnsamma finansieringsvillkor samt förbättringar i efterfrågan och lönsamhet för företag fortsätter att främja en återhämtning i investeringar. Hushållens reala disponibla inkomster och därmed även den privata konsumtionen stöds ytterligare genom den fortsatta sysselsättningsökningen, vilken även gynnas av tidigare strukturreformer, och de fortfarande relativt låga oljepriserna. Finanspolitiken i euroområdet väntas dessutom vara milt expansiv 2016 för att sedan bli i stort sett neutral 2017 och 2018. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet väntas dock hämmas av en fortsatt svag utländsk efterfrågan. Detta hänger delvis samman med osäkerheten efter folkomröstningen i Storbritannien, nödvändiga balansräkningsanpassningar inom flera sektorer och den långsamma takten med vilken strukturreformer genomförs. Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter ligger fortsatt kvar på nedåtsidan och har främst med omvärldsklimatet att göra.

ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2016, där de förutspår en årlig ökning av real BNP på 1,7 procent 2016, 1,6 procent 2017 och 1,6 procent 2018. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i juni 2016 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats ned något.

Enligt Eurostats snabbstatistik låg den årliga HIKP-inflationen i euroområdet i augusti 2016 på 0,2 procent, oförändrad jämfört med juli. Energiinflationen fortsatte att öka men inflationen på tjänster och industrivaror exklusive energi hamnade något lägre än i juli. Baserat på aktuella oljeterminspriser väntas inflationen ligga kvar på låga nivåer de kommande månaderna för att sedan öka igen mot slutet av 2016, till stor del beroende på baseffekter i energiprisernas årliga förändringstakt. Med stöd av våra penningpolitiska åtgärder och den förväntade ekonomiska återhämtningen torde inflationen öka ytterligare 2017 och 2018.

Detta mönster speglas också i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2016, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 0,2 procent 2016, 1,2 procent 2017 och 1,6 procent 2018. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i juni 2016 är utsikterna för HIKP-inflationen i stort sett oförändrade.

Vad gäller den monetära analysen, fortsatte det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt i juli 2016 med en årlig tillväxttakt på 4,8 procent, jämfört med 5,0 procent i juni. Den årliga tillväxten i M3 fick liksom de tidigare månaderna huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 8,4 procent i juli, jämfört med 8,7 procent i juni.

Låneutvecklingen följde den gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag ökade till 1,9 procent i juli 2016 jämfört med 1,7 procent i juni. Den årliga ökningstakten för lån till hushållen var stabil på 1,8 procent i juli. Utvecklingen i bankkrediter fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. De penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 får emellertid allt större genomslag och stödjer lånevillkoren för företag och hushåll och därmed även kreditflöden inom hela euroområdet.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av att upprätthålla det mycket kraftiga monetära stöd som krävs för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning ger stöd åt den ekonomiska aktiviteten. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs beslutsamma insatser inom andra politikområden, både nationellt och på EU-nivå. Detta har ECB-rådet redan vid flera tillfällen betonat och det har fått en kraftig genklang i både europeiska och internationella politiska diskussioner. Genomförandet av strukturreformer måste öka avsevärt för att minska strukturell arbetslöshet och stärka den potentiella produktionstillväxten i euroområdet. Strukturreformer behövs i alla länder i euroområdet. Fokus bör ligga på åtgärder för att öka produktiviteten och förbättra affärsklimatet, däribland främjandet av en god offentlig infrastruktur, något som är av avgörande betydelse för att öka investeringar och stärka sysselsättningen. Förstärkningen av befintliga investeringsinitiativ, inklusive förlängningen av Junckerplanen, framsteg med kapitalmarknadsunionen samt reformer som mildrar problemen med nödlidande lån kommer också att bidra positivt till detta mål. I ett klimat av ackommoderande penningpolitik kommer ett snabbt och effektivt genomförande av strukturreformer inte bara att leda till ökad hållbar tillväxt i euroområdet utan det kommer dessutom att göra euroområdet mer motståndskraftigt mot globala chocker. Finanspolitiken ska också understödja den ekonomiska återhämtningen utan att för den skull bryta mot Europeiska unionens statsfinansiella regler. Om stabilitets- och tillväxtpakten genomförs i tiden och i alla länder kommer detta på ett övertygande vis att bidra till att säkerställa förtroendet för det finanspolitiska systemet. Samtidigt bör alla länder sträva efter en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.