Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 3 juni 2015

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser och i linje med vår framåtblickande vägledning beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade.

När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder, fortlöper programmen för köp av tillgångar väl. I enlighet med vad som tidigare förklarats är våra köp på 60 miljarder EUR per månad planerade att pågå åtminstone fram till slutet av september 2016 och i varje fall tills vi ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med vårt mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 % på medellång sikt. ECB-rådet kommer i sin bedömning att följa sin penningpolitiska strategi och lägga vikten på inflationstrender och därvid se bortom fluktuationer i uppmätt inflation i någondera riktning, om sådana bedöms vara övergående och inte påverka prisstabiliteten på medellång sikt.

Våra penningpolitiska åtgärder har bidragit till att de finansiella villkoren lättat på bred basis, inflationsförväntningarna har sett en återhämtning och de har skapat mer gynnsamma lånevillkor för företag och hushåll. Effekterna av dessa åtgärder håller på att slå igenom i ekonomin och de bidrar till ekonomisk tillväxt, en minskning av lediga resurser i ekonomin samt till penningmängds- och kredittillväxt. Ett fullständigt genomförande av alla våra penningpolitiska åtgärder kommer att ge det stöd som erfordras för en återhämtning i euroområdet och leda till inflation som varaktigt återgår till nivåer under, men nära, 2 % på medellång sikt och lägger en grund för en fast förankring av inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den  ekonomiska analysen. Under första kvartalet 2015 ökade real BNP i euroområdet med 0,4 % (på kvartalsbasis) jämfört med 0,3 % sista kvartalet 2014. Under de senaste kvartalen har inhemsk efterfrågan och särskilt privat konsumtion varit de viktigaste drivkrafterna bakom denna återhämtning. De senaste enkätuppgifterna fram till maj är i linje med en fortsatt dämpad tillväxt under andra kvartalet. Framöver räknar vi med att den ekonomiska återhämtningen kommer att breddas. Den inhemska efterfrågan torde även få ytterligare stöd av våra penningpolitiska åtgärder och dessa åtgärders positiva effekter för finansieringsvillkoren samt även av de framsteg som gjorts vad gäller budgetkonsolidering och strukturreformer. Vidare torde det låga oljepriset fortsätta att stödja hushållens reala disponibla inkomster och företagens lönsamhet och följaktligen även privat konsumtion och investeringar. Dessutom borde efterfrågan på export från euroområdet gynnas av förbättrad priskonkurrenskraft. Ekonomisk tillväxt i euroområdet kommer dock sannolikt att fortsätta vara dämpad på grund av nödvändiga anpassningar av balansräkningar i ett antal sektorer och p.g.a. långsamt genomförande av strukturreformer.

Denna bedömning speglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2015, vilka förutser en årlig ökning av real BNP med 1,5 % 2015, 1,9 % 2016 och 2,0 % 2017. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar från mars 2015 förblir real BNP-tillväxt under bedömningsperioden i stort sett oförändrad.

Risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger fortfarande på nedåtsidan men har dock blivit mer balanserade beroende på de senaste penningpolitiska besluten, oljepriset och växelkursutvecklingen.

Inflationen bottnade i början av året. Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,3 % i maj 2015, en uppgång från 0,0 % i april och -0,6 % i januari. Baserat på tillgänglig information och rådande terminspriser på olja väntas HIKP-inflationen på årsbasis fortsätta att vara mycket låg under de kommande månaderna. Den väntas stiga i slutet av året, också beroende på baseffekter från oljeprisfallen i slutet av 2014. Understött av den förväntade ekonomiska återhämtningen, effekterna av eurons lägre växelkurs och antagandet, förankrat i oljeterminspriser, om något högre oljepriser under de kommande åren, väntas inflationstakten öka ytterligare under 2016 och 2017.

Denna bedömning speglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2015, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 0,3 % 2015, 1,5 % 2016 och 1,8 % 2017. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar från mars 2015 har inflationsbedömningarna reviderats upp för 2015 och förblir oförändrade för 2016 och 2017.

ECB-rådet fortsätter att noggrant följa hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt. I detta läge kommer vi särskilt att fokusera på genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder, den geopolitiska utvecklingen samt växelkurs- och energiprisutvecklingen. Vi vill påpeka att dessa framtidsbedömningar är avhängiga av att alla våra penningpolitiska åtgärder genomförs fullt ut. Vi tar också med i beräkningen att osäkerhetsgraden ökar med en längre bedömningsperiod.

Enligt den monetära analysen tyder de senaste uppgifterna på en underliggande ökning i det breda penningmängdsmåttet (M3). Den årliga tillväxttakten i M3 ökade till 5,3 % i april 2015, en uppgång från 4,6 % i mars. Den årliga ökningen i M3 fortsätter att drivas av de mest likvida komponenterna och det snäva penningmängdsmåttet M1 visade en årlig tillväxttakt på 10,5 % i april.

Lånedynamiken fortsatte att gradvis förbättras. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) var −0,1 % i april, jämfört med −0,2 % i mars, en fortsatt gradvis återhämtning från bottennoteringen på −3,2 % i februari 2014. Trots dessa förbättringar fortsätter lånedynamiken till icke-finansiella företag att vara dämpad. Den fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturcykeln, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och pågående balansräkningsanpassningar i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade ytterligare till 1,3 % i april 2015 från 1,1 % i mars. De penningpolitiska åtgärder som vi tillgripit kommer att leda till ytterligare förbättringar i lånekostnader för företag och hushåll samt i kreditflöden över hela euroområdet.

Sammanfattningsvis bekräftar en  avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen behovet av att hålla fast vid en stadig penningpolitisk kurs och ett resolut genomförande av ECB-rådets penningpolitiska beslut. Om samtliga av våra penningpolitiska åtgärder genomförs kommer det att ge det stöd som krävs för att ekonomin i euroområdet ska återhämta sig och för att föra tillbaka inflationen mot nivåer som ligger under, men nära, 2 % på medellång sikt.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och den ackommoderande penningpolitiska inriktningen bidrar till att stödja den ekonomiska aktiviteten. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder måste dock andra politikområden agera beslutsamt. Med tanke på att det råder hög strukturell arbetslöshet och låg potentiell produktionstillväxt i euroområdet bör den pågående konjunkturuppgången stödjas av strukturpolitik. För att öka investeringarna, skapa fler jobb och höja produktiviteten krävs att såväl produkt- och arbetsmarknadsreformer som åtgärder för att förbättra affärsklimatet för företag i ett flertal länder genomförs mer kraftfullt. Ett snabbt och effektivt genomförande av dessa reformer, i ett läge med ackommoderande penningpolitik, skulle inte bara leda till ökad hållbar tillväxt i euroområdet utan även stärka förväntningarna om varaktigt högre inkomster. Det skulle dessutom uppmuntra både hushåll att öka sin konsumtion och företag till att redan nu öka sina investeringar och således förstärka konjunkturuppgången. Vad gäller den finanspolitiska utvecklingen, som huvudsakligen återspeglar konjunkturuppgången och de låga räntorna, beräknas det totala underskottet i de offentliga finanserna i euroområdet gradvis sjunka från 2,1 % av BNP i år till 1,5 % av BNP 2017. Den offentliga sektorns skuldkvot beräknas gradvis minska från 91,5 % av BNP i år till 88,4 % 2017. Finanspolitiken bör ge stöd åt den ekonomiska återhämtningen och samtidigt vara förenlig med stabilitets- och tillväxtpakten. En förutsättning för förtroendet för vårt finanspolitiska system är att stabilitets- och tillväxtpakten genomförs fullt ut och konsekvent.

Vi är nu beredda att svara på era frågor

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.