Vad är Target2-saldon?

12 augusti 2020

Kanske har du läst i nyheterna att vissa länder i euroområdet har stora negativa Target2-saldon (skulder) medan andra länder har stora positiva saldon (fordringar). Och du har kanske även hört flera olika teorier om vad det innebär. Men vad är egentligen dessa saldon?

Vad är Target2?

Target2 (”transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av expressbetalningar i realtid 2”) är ett system som flyttar pengar från en bank till en annan, både inom och mellan länder. Centralbanker och affärsbanker använder det för att hantera betalningar i euro och för att enkelt och säkert flytta pengar mellan sig. Detta är mycket viktigt för att ekonomin ska fungera bra.

Både centralbanker och affärsbanker har Target2-konton.

Läs mer om Target2 och hur det fungerar

Vad är Target2-saldon?

På en integrerad marknad förflyttas pengar ständigt, även över landsgränser. Varje euro påbörjar sin resa i ett euroland eller på ECB, men stannar inte nödvändigtvis kvar där.

Nettoflödet mellan två länder (dvs. totalbeloppet mottagna pengar minus totalbeloppet skickade pengar) bokförs på balansräkningarna hos de nationella centralbankerna i de två berörda länderna, oavsett om överföringen inleddes av en affärsbank eller en centralbank. Target2-saldon uppstår genom den ackumulering som dessa flöden skapar över tiden. Även ECB skickar och tar emot gränsöverskridande betalningar vid implementering av penningpolitiken och har därför ett eget Target2-saldo.

För att undvika att varje centralbank i euroområdet har ett separat saldo med var och en av de andra centralbankerna i euroområdet och ECB, förenklas bilaterala balanser till ett enda med ECB.

Kort sagt, om banker i ett land totalt har skickat mer pengar via Target2 än de tagit emot, så skulle centralbanken i det landet ha ett negativt saldo. Om de däremot har tagit emot mer än de skickat, får centralbanken där istället ett positivt saldo. Om utbetalningar och inbetalningar är exakt lika stora, skulle Target2-saldot för den centralbanken vara noll.

Target2-saldon uppstår genom den ackumulering som penningflöden skapar över tiden.

Varför skickar banker pengar till banker i andra länder?

Centralbanker och affärsbanker gör gränsöverskridande betalningar till varandra via Target2:

för att betala för varor, tjänster eller finansiella tillgångar som kommer från ett annat land (för egen del eller för kunders räkning)

när de vill låna ut pengar till varandra

för att implementera penningpolitiken. Det sker t.ex. genom s.k. öppna marknadsoperationer där nationella centralbanker i euroområdet mot säkerhet lånar ut pengar till banker

Ett positivt Target2-saldo är en fordran och ett negativt saldo är en skuld. Varför?

Det har att göra med redovisning och balansräkningar. För att förstå detta måste vi först beakta två faktorer.

1. Euroområdet har en gemensam valuta. Men eftersom denna valuta används i flera länder finns det inte bara en centralbank med en balansräkning för euron. Istället har centralbanken i varje land en egen balansräkning. För att återspegla detta består Target2 av separata centralbankskomponenter.
2. När en centralbank ger ut pengar första gången redovisas detta på bankens balansräkning. Pengarna bokförs på balansräkningens skuldsida (som en inlåning). Tillgångarna (eller fordringarna) som motsvarar de pengar som skapats bokförs på tillgångssidan (t.ex. som ett lån).

För Target2 gäller att när pengar via Target2 rör sig mellan länder i euroområdet bokför centralbanken i det mottagande landet detta på balansräkningen som en ytterligare skuld. Men det är endast skulden som flyttar – tillgången ligger kvar på den ursprungliga balansräkningen.

Ett exempel: om euro som först utgavs i Italien hamnar i Tyskland har Tysklands centralbank ur ett redovisningsperspektiv en extra skuld (pengarna), medan tillgången stannar hos Italiens centralbank. Detta betyder att balansräkningarna inte längre är balanserade. Tysklands centralbank måste lägga till en balanspost för att återspegla att det nu finns mer euro i dess balansräkning än vad som fanns från början medan Italiens centralbank måste lägga till en balanspost om att det nu finns färre euro i balansräkningen än tidigare. Denna balanspost, som kallas Target2, är en fordran (eller tillgång) för Bundesbank och en skuld för Banca d’Italia.

Men i en valutaunion som vår så finns det såklart ingen distinktion mellan euro som ges ut i de olika länderna. Euron måste börja sin resa i ett land men behöver inte stanna kvar där. Det är faktiskt mycket viktigt, och delvis därför valutaunionen finns, att pengarna kan röra sig fritt och enkelt mellan länderna.

Fordringar och skulder i Target2

Varför har Target2-saldon ökat sedan finanskrisen?

Affärsbanker lånar vanligtvis ut pengar till varandra via penningmarknaden. Men finanskrisen 2008 ledde till en förtroendekris. Följden blev att pengarna antingen stannade ”hemma” eller endast vandrade till länder som sågs som mindre sårbara. Affärsbankerna i de länder som drabbats hårdast av krisen fick därför mer svårigheter att erhålla finansiering. Utlåning mellan banker är emellertid avgörande för att banksektorn ska fungera och denna situation ledde till att ECB och de nationella centralbankerna var tvungna att agera.

Centralbankerna fick stå för den nödvändiga finansieringen till affärsbankerna. Mycket pengar användes för att ersätta sinande marknadsfinansiering. Detta var särskilt relevant i sådana fall där banker i länder som sågs som ”starkare” hade lånat ut till banker i länder som betraktades som ”svagare”. Följaktligen växte Target2-saldona mellan 2008 och 2012 p.g.a de större summor pengar som hade skapats och rört sig över landsgränser.

Target2-saldon har ökat igen sedan 2015, men av andra orsaker. Detta beror på penningpolitiska beslut som vi på ECB har fattat tillsammans med alla centralbanker i Eurosystemet.

Vad har ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet gjort sedan 2015 som har bidragit till ökade Target2-saldon?

ECB introducerade 2015 programmet för köp av tillgångar. Detta nya program var en del av ett åtgärdspaket som skulle få inflationstakten att återgå till nivåer som är i linje med ECB:s inflationsmål. Som del av detta program använder centralbankerna i varje i euroland pengar för att köpa olika gränsöverskridande tillgångar. På så vis ökar den totala mängden pengar igen – den här gången drivet av ECB.

De tillgångar som en centralbank förvärvar innehas ofta av investerare i ett annat land, även i länder utanför euroområdet. Dessa säljare har normalt bankkonton i ett av euroområdets finanscentrum, exempelvis Frankfurt, Luxemburg eller Amsterdam.

Låt oss t.ex. säga att Spaniens centralbank köper en obligation inom programmet för köp av tillgångar, och att obligationen i fråga innehas av en investerare med ett bankkonto i Frankfurt. För att pengarna ska hamna på säljarens tyska bankkonto måste Banco de España göra en gränsöverskridande överföring via Target2. Säljarens bankkonto krediteras, dvs. gottskrivs och Tysklands centralbank bokför en ökning i sina Target2-fordringar, medan Banco de España ökar sin Target2-skuld.

I och med att många tillgångar har köpts från investerare med bankkonton i Tyskland, har mycket pengar flutit in i Tyskland. Pengarna har sedan stannat kvar i länder som Tyskland eftersom avkastningen på andra säkra investeringar (som t.ex. inhemska statsobligationer) har varit relativt låg. Denna ackumulering av penningmedel har på så vis lett till att Bundesbanks Target2-fordringar har ökat medan skulderna för länder som skickat pengar har ökat.

Är alltså högre Target2-saldon något att oroa sig för?

Target2-saldon kan vara en viktig indikator på vad som händer i ekonomin, dvs. i vilken riktning pengar rör sig i euroområdet. Drivkraften och tolkningen kan ändras över tid men i en valutaunion är det mycket viktigt att pengar kan röra sig över gränserna.

Target2-saldon kan ibland signalera att något är fel, t.ex. om mycket pengar rör sig ut ur ett visst land på grund av oro kring det landets finansiella situation. Om så är fallet är Target2-saldon inte den enda varningen som visar på ett problem.

Ländernas aktuella Taget2-saldon är framför allt ett resultat av de penningpolitiska åtgärder som ECB vidtagit för att stärka ekonomin. De härstammar alltså inte från finansiell stress och är därför inte något att oroa sig för.

Läs mer om Target2

• TARGET balances and the asset purchase programme, Economic Bulletin 7/2016 (endast på engelska)
• Remarks at the BNYM 20th anniversary dinner on the dynamics of TARGET2 balances and monetary policy implementation, tal av direktionsledamoten Peter Praet den 15 september 2016 (endast på engelska)