Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
  • PENNINGPOLITISKT UTLÅTANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 28 oktober 2021

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

Återhämtningen av ekonomin i euroområdet går fortsatt starkt framåt även om takten har dämpats något. Konsumenternas framtidstro är fortsatt god och konsumtionen fortsätter att vara kraftig. Brist på material, utrustning och arbetskraft håller dock tillbaka produktionen i vissa sektorer. Inflationen ökar, främst beroende på de stigande energipriserna men även på att efterfrågeåterhämtningen är starkare än det begränsade utbudet. Vi förutspår att inflationen kommer att stiga under den närmaste tiden men att den sjunker igen under loppet av nästa år.

Marknadsräntorna har ökat sedan vårt förra sammanträde i början av september. Finansieringsförhållandena för företag, hushåll och den offentliga sektorn är dock fortsatt gynnsamma i dagsläget. Gynnsamma finansieringsförhållanden är viktiga för att ekonomin ska kunna fortsätta att återhämta sig och motverka pandemins negativa effekter på inflationen.

Vi fortsätter att göra bedömningen att gynnsamma finansieringsförhållanden kan upprätthållas med en något lägre takt i nettotillgångsköpen i PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin) än under det andra och det tredje kvartalet i år.

Vi bekräftade även våra övriga åtgärder, dvs. nivån på ECB:s styrräntor, våra prognoser om deras troliga utveckling, våra köp inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP), vår återinvesteringspolicy samt våra långfristiga refinansieringstransaktioner, i enlighet med vad som framgår i det pressmeddelande som publicerades kl. 13.45 idag. Vi står redo att vid behov justera alla våra instrument så att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas för att därefter tala om vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin fortsatte att växa kraftigt under det tredje kvartalet, om än i något måttligare takt. Vi förväntar oss fortfarande att produktionen i slutet av året överskrider nivån före pandemin.

Pandemins grepp om världsekonomin har helt tydligt försvagats i och med att restriktioner har lättats tack vare framgångsrika hälso- och sjukvårdsåtgärder och ett stort antal vaccinerade. Detta ger stöd åt privatkonsumtionen, framför allt av nöjes-, restaurang-, rese- och transporttjänster. Men köpkraften kan komma att reduceras under de kommande månaderna p.g.a. högre energipriser.

Återhämtningen i inhemsk och global efterfrågan ger också fortsatt stöd åt produktion och företagsinvesteringar. Det är alltså brist på material, utrustning och arbetskraft som håller tillbaka produktionen i industrisektorn. Leveranstiderna har ökat betydligt och transportkostnader och energipriser har dragit iväg. Dessa begränsningar grumlar utsikterna för de kommande kvartalen.

Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Arbetslösheten har fallit och antalet människor i permitteringsprogram är betydligt lägre än den högsta nivån förra året. Detta ger stöd för högre inkomster och mer konsumtion. Men det ska framhållas att antalet personer i arbetskraften och antalet arbetade timmar i ekonomin är lägre än före pandemin.

För att upprätthålla återhämtningen bör penningpolitiken fortsatt kompletteras av en riktad och samordnad finanspolitik. Härmed kan ekonomin också få hjälp till anpassning inför de strukturomställningar som är på gång. En effektiv implementering av Nästa generations EU (NGEU) och ”55 %-paketet” kommer att bidra till en starkare, grönare och jämnare återhämtning i euroländerna.

Inflation

Inflationen steg till 3,4 procent i september. Vi förväntar oss att den stiger ytterligare i år. Men även om den nu aktuella fasen av högre inflation ligger högre under en längre period än vad som ursprungligen antogs räknar vi med att inflationen sjunker under loppet av nästa år.

I inflationsuppgången återspeglas till stor del en kombination av tre faktorer. Den första är att energipriserna – särskilt på olja, gas och elektricitet – har ökat kraftigt. I september utgjorde energipriser ungefär hälften av den totala inflationen. Den andra är att priser även går upp till följd av att det blir en ökad efterfrågan när ekonomin öppnar upp och att denna ökade efterfrågan överstiger utbudet. Dessa krafter är särskilt tydliga i priserna på konsumenttjänster och även de varor som påverkas mest av utbudsstörningar. Den tredje är baseffekter som härrör från avvecklingen av den tyska momssänkningen som fortfarande bidrar till högre inflation.

Vi förväntar oss att dessa tre faktorer kommer att lätta under loppet av 2022 eller falla bort från inflationsberäkningen på årsbasis. Efterhand som den ekonomiska återhämtningen fortskrider kommer en gradvis återgång till ett läge med ekonomin i full kapacitet att underblåsa högre löner över tid. Marknads- och enkätbaserade mått på de långfristiga inflationsförväntningarna har närmat sig två procent. Dessa faktorer kommer att stödja den underliggande inflationen och få inflationen att återgå till vårt mål på medellång sikt.

Riskbedömning

Återhämtningen är fortsatt beroende av hur pandemin utvecklar sig och om vaccinationerna framskrider framgångsrikt. Vi ser riskerna för de ekonomiska utsikterna som i stort sett balanserade. Under den närmaste tiden är flaskhalsar på utbudssidan och stigande energipriser emellertid de främsta hoten mot återhämtningstakten och inflationsutsikterna. Om utbudstörningar och högre energipriser fortgår längre kan återhämtningen sakta in. Samtidigt skulle pristrycket kunna bli starkare om mer ihållande flaskhalsar slår igenom i form av högre löneökningar än väntat eller om ekonomin snabbar återgår till full kapacitet. Den ekonomiska aktiviteten kan emellertid överträffa våra förväntningar om konsumenterna känner större tillförsikt och sparar mindre än nu förväntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Tillväxt och inflationsdynamik på medellång sikt är fortsatt beroende av gynnsamma finansieringsförhållanden för alla ekonomiska sektorer. Marknadsräntorna har stigit. Finansieringsförhållandena för ekonomin är dock överlag fortsatt gynnsamma, inte minst eftersom bankernas utlåningsräntor till företag och hushåll är på historiskt låga nivåer. Trots en viss ökning i september är utlåning till företag fortsatt måttlig. Detta fortsätter att reflektera det faktum att företag generellt behöver mindre extern finansiering eftersom de har stora kontantinnehav och håller inne allt större outdelade vinster. Utlåning till hushåll är fortsatt stark och drivs av efterfrågan på bolån. Vår senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning visar på att finansieringsförhållandena för företag har stabiliserats – för första gången sedan 2018 – i och med en minskning i bankerna riskuppfattning. Däremot har bankerna intagit en mer försiktig inställning gentemot bolån och följaktligen stramat åt sina lånestandarder för dessa lån. Bankernas balansräkningar får fortsatt stöd av gynnsamma finansieringsförhållanden och är fortsatt solida.

Slutsats

För att sammanfatta, ekonomin i euroområdet fortsätter att återhämta sig starkt om än i något långsammare takt. Stigande energipriser, efterfrågeåterhämtning och flaskhalsar på utbudssidan driver i dagsläget upp inflationen. Även om det skulle ta längre tid till dess att inflationen går ner förväntar vi oss att dessa faktorer lättar under loppet av nästa år. Vi fortsätter att förutspå att inflationen på medellång sikt förblir under vårt tvåprocentsmål. Våra penningpolitiska åtgärder, inbegripet våra reviderade prognoser om ECB:s styrräntor, är avgörande för att hjälpa ekonomin till en varaktig återhämtning och så småningom få inflationen till vårt mål.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media