Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Malta, 22 oktober 2015

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Bonnici för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till hans personal för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde med ECB-rådet. Vi ska nu redogöra för resultatet av vårt sammanträde.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser och i linje med vår framåtblickande vägledning beslutade ECB-rådet att lämna ECB:s styrräntor oförändrade. Vad gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder löper tillgångsköpen på smidigt och fortsätter att ha en gynnsam effekt på kreditkostnaden och kredittillgången för hushåll och företag.

ECB-rådet har noga följt den information som inkommit sedan vårt sammanträde i början av september. Den inhemska efterfrågan i euroområdet är fortsatt motståndskraftig men oron över tillväxtutsikterna på tillväxtmarknaderna och möjliga konsekvenser för ekonomin på grund av utvecklingen på finans- och råvarumarknaderna fortsätter att signalera nedåtrisker för tillväxt- och inflationsutsikterna. Det behövs framför allt en grundlig analys av hur starka och ihållande de faktorer är som för närvarande fördröjer inflationens återgång till nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Vi kommer i detta sammanhang att behöva ompröva graden av penningpolitisk ackommodering vid det penningpolitiska sammanträdet i december, då de nya framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter kommer att vara tillgängliga. ECB-rådet har viljan och förmågan att vid behov agera genom att utnyttja alla instrument som är tillgängliga inom ramen för sitt mandat för att upprätthålla en lämplig grad av penningpolitisk ackommodering. ECB-rådet erinrar särskilt om att programmet för köp av tillgångar är tillräckligt flexibelt och kan anpassas i fråga om storlek, sammansättning och varaktighet. Vi kommer tills vidare att fortsätta att fullt ut genomföra våra månatliga tillgångsköp till ett värde av 60 miljarder EUR. Planen är att dessa köp ska fortsätta åtminstone fram till slutet av september 2016, eller längre om så behövs, och under alla omständigheter tills vi ser en varaktig anpassning av inflationsbanan som överensstämmer med vårt mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. BNP i euroområdet ökade med 0,4 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2015 efter en ökning på 0,5 procent kvartalet innan. Resultatet för det andra kvartalet återspeglade positiva bidrag från både inhemsk efterfrågan och nettoexport. De senaste enkätindikatorerna pekar på en i stort sett oförändrad BNP-tillväxt under det tredje kvartalet. Vi räknar sammantaget med att den ekonomiska återhämtningen fortsätter, även om den dämpas av särskilt en utländsk efterfrågan som är svagare än väntat. Den inhemska efterfrågan bör få ytterligare draghjälp av våra penningpolitiska åtgärder och deras gynnsamma inverkan på finansieringsvillkoren, och även av de framsteg som görs i konsolideringen av offentliga finanser och i genomförandet av strukturreformer. Oljeprisnedgången bör vidare stötta hushållens reala disponibla inkomster och företagens lönsamhet och därmed även privatkonsumtion och investeringar. Återhämtningen i inhemsk efterfrågan i euroområdet fortsätter dock att bromsas av de balansräkningsjusteringar som måste göras i flera sektorer och av det långsamma genomförandet av strukturreformer.

Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter fortsätter att ligga på nedåtsidan, framför allt till följd av den ökade osäkerheten vad gäller utvecklingen i tillväxtekonomierna, vilket kan dra ned den globala tillväxten och den utländska efterfrågan på euroområdets exportvaror ytterligare. En ökad osäkerhet har också påverkat utvecklingen på de finansiella marknaderna, något som kan få negativa återverkningar på den inhemska efterfrågan i euroområdet.

Enligt Eurostat var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet -0,1 % i september 2015, en sänkning från 0,1% i augusti. Jämfört med månaden innan återspeglar detta huvudsakligen en ytterligare nedgång i energiprisinflationen. Tillgänglig information och rådande priser på oljeterminer tyder på att den årliga HIKP-inflationen i närtid kommer att vara fortsatt mycket låg. Årstakten i HIKP väntas stiga i slutet av året, vilket även kommer att vara en följd av baseffekter som har att göra med oljeprisfallet i slutet av 2014. Inflationen tros stiga ytterligare under 2016 och 2017 och få draghjälp av en förväntad ekonomisk återhämtning, genomslaget av tidigare försvagningar av euron och de något högre oljepriser de närmaste åren som dagens oljeterminer pekar på. Det finns dock risker i de ekonomiska utsikterna och till följd av utvecklingen på finans- och råvarumarknaderna som ytterligare kan bromsa den gradvisa inflationsökningen mot nivåer som ligger närmare 2 procent. ECB-rådet följer dessa risker noga.

I den monetära analysen bekräftar aktuella uppgifter en stadig ökningstakt i det breda penningmängdsmåttet (M3), trots att den årliga M3-ökningen minskade till 4,8 % i augusti 2015 från 5,3 % i juli. Den årliga tillväxten i M3 fortsätter att huvudsakligen få draghjälp av de mest likvida komponenterna och det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 11,4 procent i augusti, efter 12,2 procent i juli.

Låneutvecklingen fortsatte att förbättras. Tolvmånadersförändringen i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) steg till 0,4 procent i augusti, vilket var en höjning från 0,3 procent i juli, och fortsatte därmed den gradvisa återhämtning som har skett sedan början av 2014. Trots dessa förbättringar fortsätter utlåningen till företag att spegla den fördröjda korrelationen med konjunkturläget, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i lån till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 1,0 procent i augusti 2015, jämfört med 0,9 procent i juli. Enkäten om bankernas utlåning i euroområdet det tredje kvartalet 2015 bekräftar att efterfrågan på banklån har ökat med draghjälp från det allmänna ränteläget, behoven av finansiering för investeringar och utsikterna på bostadsmarknaderna. Dessutom lättade kreditvillkoren för lån till företag, främst på grund av ökad konkurrens mellan bankerna, medan de skärptes något för bostadslån till hushåll. De penningpolitiska åtgärder som vi har vidtagit sedan juni 2014 bidrar sammantaget tydligt till förbättringar av både lånevillkor för företag och hushåll och av kreditflöden i hela euroområdet.

Sammanfattningsvis bekräftar en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen vikten av ett resolut genomförande av ECB-rådets penningpolitiska beslut och av en noggrann bedömning av all relevant inkommande information om dessa besluts inverkan på prisstabilitetsutsikterna på medellång sikt.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning bidrar till att stötta konjunkturen. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock beslutsamma insatser inom andra politikområden. Med tanke på den fortsatt höga strukturella arbetslösheten och den låga potentiella produktionstillväxten i euroområdet bör den pågående konjunkturuppgången få draghjälp av en effektiv strukturpolitik. Framför allt åtgärder för att förbättra affärsklimatet, bl.a. genom tillhandahållandet av en god offentlig infrastruktur, är avgörande för att öka produktiva investeringar, främja sysselsättningsskapandet och höja produktiviteten. Ett snabbt och effektivt genomförande av dessa reformer i ett läge med en ackommoderande penningpolitik skulle inte bara leda till ökad hållbar tillväxt i euroområdet, utan även stärka förväntningarna om varaktigt högre inkomster och skynda på de positiva effekterna av reformer, vilket skulle göra euroområdet mer motståndskraftigt mot globala störningar. Finanspolitiken bör stötta den ekonomiska återhämtningen, men måste samtidigt vara i enlighet med EU:s statsfinansiella regler. En fullständig och enhetlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten krävs för att vårt statsfinansiella regelverk ska vara trovärdigt. Samtidigt bör alla länder sträva efter en tillväxtfrämjande finanspolitik.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.