Publicering av ECB:s konvergensrapport

Europeiska centralbanken (ECB) publicerar idag sin konvergensrapport 2008, en bedömning av den ekonomiska och rättsliga konvergensen i tio av EU:s medlemsstater: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien och Sverige. Rapporten undersöker om dessa länder har uppnått en hög grad av varaktig ekonomisk konvergens. Rapporten utvärderar dessutom om de uppfyller de lagstadgade kraven för att deras nationella centralbanker ska kunna bli en del av Eurosystemet (rättslig konvergens).

Rapporten kommer fram till att sammantaget har några länder gjort framsteg med ekonomisk konvergens de senaste åren, men i många länder har viktiga utmaningar uppstått, speciellt i form av stigande inflation. När man ser till de enskilda konvergenskriterierna visar konvergensrapporten 2008 följande resultat.

Prisstabilitet

Under 12-månadersperioden från april 2007 till mars 2008 var referensvärdet för prisstabilitetskriteriet 3,2 %. Det har beräknats genom att lägga till 1,5 procentenheter till det ovägda aritmetiska medelvärdet av HIKP-inflationen under denna 12-månadersperiod i Malta (1,5 %), Nederländerna (1,7 %) och Danmark (2,0 %). Under referensperioden hade Slovakien och Sverige en genomsnittlig HIKP-inflation under referensvärdet, medan Polen låg på referensvärdet. HIKP-inflationen i de övriga sju länderna var däremot över referensvärdet, med störst avvikelse noterad i Bulgarien, Estland, Litauen, Lettland och Ungern. Denna inflationsutveckling har till stor del skett mot bakgrund av dynamiska ekonomiska förutsättningar, men återspeglar även externa faktorer. När det gäller den inhemska utvecklingen har stark efterfrågan bidragit till inflationstryck i många av de granskade länderna. Snabb sysselsättningstillväxt, i kombination med arbetskraftsutflöde till andra EU-länder har lett till väsentligt stramare arbetsmarknader och uppåttryck på lönerna i många av de granskade länderna. Den viktigaste externa inflationsdrivande faktorn har varit de högre energi- och livsmedelpriserna som har haft stor effekt i de flesta länderna i Central- och Östeuropa.

Offentliga sektorns budgetställning

Av de tio granskade medlemsstaterna är Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien för närvarande föremål för ett beslut av EU-rådet om förekomsten av ett alltför stort underskott. För 2007 var Ungern dock det enda landet med ett underskott på över 3 % av BNP 2007 medan underskottet var under 3 % av BNP i Tjeckien, Polen och Slovakien. Även Litauen och Rumänien uppvisade budgetunderskott 2007. Däremot uppvisade Bulgarien, Estland och Sverige budgetöverskott 2007 medan Lettland hade en balanserad budget. Vad gäller den offentliga sektorns skuldsättning var det bara Ungern som 2007 hade en skuldkvot över referensvärdet på 60 % av BNP. I de andra länderna var skuldkvoten lägre.

Växelkurs

Bland de länder som granskas i den här konvergensrapporten deltar Estland, Lettland, Litaen och Slovakien i ERM2. Alla dessa valutor har deltagit i ERM2 i mer än två år före konvergensbedömningen och ingen av deras centralkurser har devalverats under bedömningsperioden. Slovakiska korunans centralkurs revalverades dock i mars 2007 (se nedan).

Långa räntor

Under 12-månadersperioden mellan april 2007 och mars 2008 var referensvärdet för de långa räntorna 6,5 %. Detta har beräknats genom att lägga 2 procentenheter till det ovägda aritmetiska medelvärdet av de långa räntorna i samma tre länder som används i beräkningen av referensvärdet för prisstabilitetskriteriet, nämligen Malta (4,8%), Nederländerna (4,3%) och Danmark (4,3%). Under referensperioden låg den genomsnittliga långa räntan i Bulgarien, Tjeckien, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Sverige under referensvärdet . I Rumänien och Ungern låg de långa räntorna dock över referensvärdet under referensperioden. I Estland är ingen harmoniserad lång ränta tillgänglig beroende på avsaknaden av en utvecklad obligationsmarknad i estniska kronor och den låga statsskulden.

Rättslig konvergens

Av de tio undersökta medlemsstaterna är det endast Litauen vars lagstiftning är fullt kompatibel med fördragets och stadgans krav för etapp tre av Ekonomiska och monetära unionen. Den slovakiska lagstiftningen uppfyller kraven på centralbankens oberoende, och Slovakiens rättsliga integration i Eurosystemet håller på att avslutas. Estnisk lagstiftning uppfyller kraven på centralbankens oberoende medan det finns viss oförenlighet vad gäller Estlands rättsliga integration i Eurosystemet.

Lagstiftningen i Bulgarien, Tjeckien, Lettland, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige uppfyller inte alla krav på centralbankens oberoende eller rättslig integration i Eurosystemet. Dessutom uppfyller lagstiftningen i Bulgarien, Tjeckien, Lettland, Ungern, Polen och Rumänien inte helt förbudet mot monetär finansiering.

Slovakien

I den här rapporten granskas Slovakien något mer ingående än de andra länderna. Detta beror på att de slovakiska myndigheterna lämnade in en begäran om granskning den 4 april 2008 i avsikt att anta euron den 1 januari 2009.

I ECB:s konvergensrapport 2008 görs följande bedömning av Slovakien.

Under referensperioden från april 2007 till mars 2008 hade Slovakien en genomsnittlig HIKP-inflation över tolv månader på 2,2 %, vilket var väl under det referensvärde på 3,2 %. Genom att dra nytta av stark produktivitetsökning har ökningen av enhetsarbetskostnaderna varit låga de senaste åren. Den årliga inflationen har dock ökat de senaste månaderna och var 3,6 % i mars 2008.

Det finns uppåtrisker för inflationen i Slovakien. Dessa relaterar för det första till den dämpande effekten av den slovakiska korunans nominella appreciering mot euron skulle försvinna om växelkursen vore låst mot euron. För det andra utgör den strama arbetsmarknaden och de flaskhalsar som uppstår i vissa regioner och arbetsmarknadssegment en risk för allt snabbare löneökningar. För det tredje så utgör energipriserna en uppåtrisk för inflationen eftersom konsumentpriserna ännu inte helt återspeglar den senaste tidens ökningar i de globala energipriserna. Inhämtningsprocessen kommer antagligen också att påverka inflationen de kommande åren. Sammantaget finns det allvarliga orosmoment rörande inflationskonvergensens varaktighet i Slovakien.

Slovakien är för närvarande föremål för ett beslut av EU-rådet om förekomsten av ett alltför stort underskott. För referensåret 2007 hade Slovakien dock ett underskott i de offentliga finanserna på 2,2 % av BNP, dvs. under referensvärdet 3 %. En nedgång till 2,0 % prognostiseras av Europeiska kommissionen för 2008. Den offentliga sektorns skuldkvot minskade till 29,4% av BNP 2007, väl under referensvärdet på 60 %. Ytterligare budgetkonsolidering krävs dock för att Slovakien ska kunna uppfylla det medelfristiga målet i stabilitets- och tillväxtpakten som i konvergensprogrammet kvantifierats som ett konjunkturrensat underskott, exklusive tillfälliga åtgärder, på 0,8 % av BNP 2010.

Den slovakiska korunan har deltagit i ERM2 i över två år före konvergensgranskningen. Centralkursen i ERM2 för den slovakiska valutan fastställdes från början till 38,4550 koruna per euro, med ett normalt fluktuationsband på ±15 %. Den slovakiska korunan följde en process med trendmässig appreciering mot euron över referensperioden och centralkursen revalverades med 8,5 % till 35,4424 SKK/EUR den 19 mars 2007 på grund av starka underliggande ekonomiska fundamenta. Därefter har korunans konsekvent handlats starkare än den nya centralpariteten och var omkring 9 % över denna i början av maj. Den trendmässiga apprecieringen av valutan de senaste åren gör det svårt att analysera hur den slovakiska ekonomin skulle fungera med en oåterkalleligen låst växelkurs.

Den långa räntan i Slovakien var i genomsnitt 4,5 % under referensperioden från april 2007 till mars 2008, dvs. väl under referensvärdet 6,5 % för räntekriteriet. Under referensperioden följde de långa räntorna i stort sett dynamiken i motsvarande långa räntor i euroområdet.

Att uppnå ett klimat som främjar hållbar prisstabilitet i Slovakien kräver, bl.a. en process för hållbar och tillförlitlig konsolidering av de offentliga finanserna. Detta skulle bidra till att minska risken för att efterfrågan leder till inflationstryck och tryck på bytesbalansen, samt även skydda reformprocessen av de offentliga finanserna och dagens positiva tillväxttakt i ekonomin. När det gäller strukturpolitiken kommer det att vara särskilt viktigt att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, som karakteriseras av ihållande hög strukturell arbetslöshet, yrkesmässiga obalanser samt otillräcklig rörlighet på arbetsmarknaden. Dessutom måste löneökningar kunna anpassas till förändringar av arbetsproduktivitetsökningen, villkoren på arbetsmarknaden och utvecklingen i konkurrerande länder. Slovakien kommer även att behöva återuppta sin avreglering av ekonomin och ytterligare stärka konkurrensen på varumarknader, särskilt inom energisektorn. Sådana åtgärder bidrar, i kombination med en stabilitetsorienterad makroekonomisk politik, till att skapa goda förutsättningar för prisstabilitet samt främja konkurrenskraft och ökad sysselsättning.

Det slovakiska finansministeriet konsulterade ECB den 20 juli och 24 september 2007 angående ett lagförslag om införande av euron i Slovakien och om ändrig av vissa lagar. Med hänsyn till detta (ECB:s konvergensrapport 2004 och ECB:s yttrande CON/2007/43 av den 19 december, på begäran av det slovakiska finansministeriet, om ett lagförslag för införandet av euron i Slovakien) antog det slovakiska parlamentet den 28 november 2007 en lag (”ändringslagen”) som ändrade lagen om Národná banka Slovenska i enlighet därmed. Vissa bestämmelser i ändringslagen trädde i kraft den 1 januari 2008 och resten av bestämmelserna träder i kraft det datum euron införs i Slovakien. Det ska också noteras att Slovakien, sedan konvergensrapporten i december 2006, har ändrat sin lagstiftning för att säkerställa att förbudet mot monetär finansiering uppfylls helt .

***

ECB uppfyller i och med utarbetandet av konvergensrapporten skyldigheten i artikel 122.2 och i artikel 121.I i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att rapportera till Europeiska unionens råd minst en gång vartannat år eller på begäran av en medlemsstat med undantag ”om hur medlemsstaterna fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen”.

För närvarande deltar 12 medlemsstater inte fullt ut i Ekonomiska och monetära unionen. Två av dem, Danmark och Storbritannien, har speciell status i enlighet med villkoren i de relevanta protokoll som är bifogade fördraget. Till följd härav behöver konvergensrapporter för dessa två medlemsstater bara utarbetas om länderna själva begär detta.

ECB:s konvergensrapport finns på 22 gemenskapsspråk på ECB:s webbplats ( http://www.ecb.europa.eu).